×

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

Fackförbundet  för dig inom kommun, region, kyrka och bolag kopplat till välfärden.

Läs mer om medlemskapet

Glöm inte att gå med i a-kassan!

Läs mer om A-kassan Vision

Är du arbetssökande och vill bli medlem?
Sms:a "Vision" till 71501 så hjälper vi dig.

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

  • Tony Nordesjös jobb handlar om att förebygga oplanerade driftstopp. Om en trasig motor eller ett läckande rör upptäcks i tid behöver inte anläggningen stängas av. Foto: Lasse Hejdenberg

    Tony Nordesjös jobb handlar om att förebygga oplanerade driftstopp. Om en trasig motor eller ett läckande rör upptäcks i tid behöver inte anläggningen stängas av. Foto: Lasse Hejdenberg

  • Kranoperatör Fredrik Andersson ser till att lejonpannan får en väl blandad skopa sopor. Foto: Lasse Hejdenberg

    Kranoperatör Fredrik Andersson ser till att lejonpannan får en väl blandad skopa sopor. Foto: Lasse Hejdenberg

  • Kontrollrummet är Lejonpannans hjärna. Drifttekniker Magnus Ringqvist och Tony Nordesjö har full koll på skärmarna. Foto: Lasse Hejdenberg

    Kontrollrummet är Lejonpannans hjärna. Drifttekniker Magnus Ringqvist och Tony Nordesjö har full koll på skärmarna. Foto: Lasse Hejdenberg

Lejonet slukar Europas sopor

2017-01-19

Tidningen Vision nr 1 2017. Energiåtervinningen har blivit så effektiv att svenska fjärrvärmeverk i dag importerar sopor. Men nya Lejonpannan i Linköping är redo att ställa om till biobränsle om sophögarna i Europa skulle sina.

Har du åkt E4:an förbi Linköping? Då har du kanske noterat två modernistiska glasbyggnader längs motorvägen som ser ut att höra hemma i ett glassigt arkitekturmagasin.

Det är Gärstadsverkets panna fyra och fem som du just har svischat förbi. Den senare, kallad Lejonpannan efter lejonet i kommunens stadsvapen, invigdes i våras. Trots att den är effektivare och producerar mer fjärrvärme än sin tio år äldre kollega kräver den mindre kemikalier som kol och kalk för att rena rökgaserna.

– Huvudsyftet med Lejonpannan är att fasa ut de gamla pannorna som drivs på kol och olja. Bara några få dagar om året kommer fossila bränslen att användas, säger Tony Nordesjö, gruppchef för ett av de tolv skiftlag som håller pannorna brinnande dygnet runt.

Han är redan hemmastadd i anläggningen och guidar vant runt genom bränslebunker, kontrollrum och pannhus. Tony Nordesjö kom till Tekniska verken 1988 och har på nära håll sett hur tekniken och synen på bränsle och utsläpp har förändrats i grunden.

Framför allt är det kvaliteten på avfallet som har förbättrats, konstaterar han. Tiden då man hittade släpkärror, halva truckar och badkar i avfallsbingen är sedan länge förbi. I dag sorteras soporna på ett helt annat sätt än för 30 år sedan, vilket ger ett betydligt högre energivärde. Hårdare krav på rökgasreningen gör att utsläppen av svavel och saltsyra numera är nästan obefintliga. 

– När jag började användes bara ett slangfilter, nu tvättar vi rökgaserna med vatten för att rena utsläppen. Det vi ser i skorstenen i dag är bara vattenånga och luft, säger Tony Nordesjö.

Bränslebunkern är Lejonpannans mun – eller käft om man så vill. Här lastas soporna av och i ett kontrollrum 20 meter upp sitter kranoperatör Fredrik Andersson i sin stol, som snarare ser ut som en tron, och styr gripklon som blandar avfallet innan det åker ner i pannan.

Hans jobb är av yttersta vikt. Om han mixar väl kommer pannan att brinna jämt och risken för oplanerade driftstopp kan minimeras.

Redan 1958 började Tekniska verken förbränna sopor och i många år var det östgötarnas egna sopberg som värmde upp elementen i Linköpingstrakten. Men i takt med att de blev bättre på att sopsortera har importerat avfall blivit ett lönsamt bränsle för de svenska fjärrvärmeverken.

Under 2016 väntas importen uppgå till 1,4 miljarder ton per år. Ungefär 0,36 miljoner ton sopor från Norge och Storbritannien svarar Tekniska verken för.

Vinsten är dubbel, påpekar avdelningschef Morgan Wännlund, som är ansvarig för driften. Avfall kan utnyttjas som bränsle i stället för att hamna på soptippar, som är alternativet i många länder. Samtidigt minskar beroendet av fossila bränslen.

Har ni byggt fast er i ett avfalls­beroende?

– Nej, Lejonpannan är byggd för att kunna gå även på biobränsle. Men tyvärr har vi ett överflöd av avfall i Europa och även om sopbergen minskar är det ingenting som tyder på att de kommer att försvinna inom överskådlig tid.

Morgan Wännlund sticker inte under stol med att bästa vore att återvinna energin lokalt och sluta köra sopor kors och tvärs över gränserna. Men vi är inte där ännu, konstaterar han.

– Än så länge är det här det miljövänligaste alternativet. För klimatet är det betydligt bättre att soporna kommer hit än att det hamnar på deponi utomlands och resulterar i betydligt större klimatutsläpp, säger han.

I pannhuset går Tony Nordesjö omkring och lyssnar efter ett knastrande ljud. I de äldre pannorna bullrar och sprakar det när slaggen och askan faller ner, men Lejonpannan ger bara ifrån sig ett svagt brus.

– Här är det tystare och svalare än vid de andra pannorna. Det beror på att nästan all energi går vidare i systemet, säger han och ser lite stolt ut.

Inte bara effektiviteten utan också säkerheten och arbetsmiljön är en helt annan än när Tony Nordesjö gjorde entré på Tekniska verken för 28 år sedan. Oplanerade stopp och så kallade ut­matningar sker, men hör till ovanligheterna.

– Mitt jobb handlar om att förebygga driftstopp. Jag går runt och tittar, luktar och lyssnar efter oljeläckage, ventiler som läcker och trasiga motorer.

Om problemet är akut, om till exempel kedjan som transporterar bort slaggen fastnar, måste hela anläggningen stängas av. Upp till två dygn kan reparationerna ta. Det kan bli många dyrbara kilowattimmar som tickar bort, men Tony Nordesjö känner aldrig någon press från cheferna ovanför.

– Nej, det får ta den tid det tar och som arbetsledare är det ingen som ifrågasätter mina beslut. Här går säkerheten alltid först. Det är en stor trygghet i mitt arbete, säger han.

Kommentarer

Vi strävar efter att kommentarerna håller hög kvalitet. Inlägg med rasistiskt eller sexistiskt innehåll är inte tillåtna och kommer inte att publiceras. Vi förbehåller oss också rätten att inte publicera inlägg med kränkande personangrepp eller som på annat sätt bryter mot Visions villkor för kommentarer. Genom att publicera kommentarer nedan godkänner du våra villkor för publicering.

comments powered by Disqus

Artiklar

Vi har ny webbplats!

Tidningen Vision har bytt hemsida och webbadress. Besök oss på tidningenvision.se.  2019-10-28

Foto: Jann Lipka.

Blev du bjuden på lönekalaset?

Majoriteten av Visions medlemmar i kommuner och regioner fick löne­ökningar mellan 2,4 och 3 procent i år. Luleå och ­Vetlanda toppar bland kommunerna. Väster­norrland fick högsta ­snittökning bland ­regionerna.  2019-09-23

Medicinska sekreteraren Dennis Lindgren Örcel, här med kollegan Carina Johansson, fick ett lönesamtal tack vare ett inlägg på Facebook. Foto: Karl Nilsson.

Missnöje trots extra ­satsning

Flera regioner gjorde speciella satsningar på medicinska sekreterare och tandsköterskor i år. I Region Västernorrland fick båda yrkesgrupperna fyra procents löneökning i genomsnitt. Men trots höjningarna jäser missnöjet med för låga löner.  2019-09-23

Eva-Lotta Nilsson.

”Vi i Vision måste ligga på”

”Löneökningarna är bra på många håll jämfört med övriga arbetsmarknaden. Men vi måste ­titta närmare på arbetsplatser som haft lägre löneökningar”, säger Visions förhandlingschef Eva-­Lotta Nilsson.  2019-09-23

Till arkivet

Fakta

Sverige i framkant

Det är bara knappt en procent av det svenska avfallet som inte återvinns eller förbränns. Så här ser en jämförelse med resten av världen ut:

  • Materialåtervinning, Sverige: 48%. Globalt: 9%.
  • Energiåtervinning, Sverige: 51%. Globalt: 7%.
  • Deponi, Sverige: 0,9%. Globalt: 84%.                     

Källa: Tekniska verken

Lejonpannan i siffror

  • Tekniska verkens nya panna på Gärstadsverket i Linköping, kallad Lejonpannan, invigdes i maj 2016 och kostade 1,2 miljarder kronor.
  • Pannan har en värmeproduktion på cirka 510 GWh, vilket motsvarar cirka 25 000 villors årsbehov.
  • Pannan är på 83 megawatt, är avfallsbaserad och har en kapacitet på cirka 230 000 ton avfall/år. Den klarar även en bränslemix, som biobränsle, trä och returträ.     

Källa: Tekniska verken

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb