Göteborg var först. Där inrättades en visselblåsarfunktion 2011 efter att flera som arbetat på kommunens bostadsbolag åtalats för mutbrott. Därefter har fler kommuner hakat på och infört system som gör det möjligt för anställda att tipsa om misstänkt korruption, bedrägerier eller andra allvarliga oegentligheter. En av de senaste är Gävle som startade tjänsten i våras.

– Syftet är att få kännedom om det förekommer mutor och korruption, sådana ärenden där den som fattat misstankar kanske inte törs berätta det för chefen, säger Maria Hillborn, förhandlingschef i Gävle kommun.

Och för att anställda ska våga tipsa måste de kunna vara anonyma. I Gävle har man löst det genom att låta ett externt företag ta hand om kontakterna.

– För att göra en utredning kan vi behöva ställa kompletterande frågor. Men bara om personen tycker det är okej, och vi får under inga omständigheter reda på vem det är, säger Maria Hillborn.

Andra kommuner använder också system som ska omöjliggöra att uppgiftlämnarens identitet kan röjas. Men även om systemen är säkra, och företagen som säljer tjänsterna betonar sekretessen, finns tveksamheter kring hur starkt skyddet är.

– Det är viktigt att poängtera att vi inte kan garantera anonymitet. Om visselblåsaren mejlar eller skriver och uppger sitt namn faller det under offentlighetsprincipen, säger Pernilla Wikström Pehrsson, chefsjurist i Örebro, som också har visselblåsarfunktion.

– Och det spelar ingen roll om det sköts av ett externt företag. Eftersom de arbetar på uppdrag av kommunen är handlingarna offentliga och kan begäras ut.

Laglig rätt till anonymitet finns bara i tryckfrihetsförordningen som slår fast att det är straffbart för tidningar och andra medier att röja sina källor.

– Så om anonymiteten är viktig ska man som visselblåsare vända sig till media. I kommunal förvaltning finns inget sådant skydd.