×

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

Fackförbundet  för dig inom kommun, region, kyrka och bolag kopplat till välfärden.

Läs mer om medlemskapet

Glöm inte att gå med i a-kassan!

Läs mer om A-kassan Vision

Är du arbetssökande och vill bli medlem?
Sms:a "Vision" till 71501 så hjälper vi dig.

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

  • 
            Kampen om tiden. 
Illustration: Pia Koskela

    Kampen om tiden. Illustration: Pia Koskela

  • 
            Jennie Anttila är en 
av de undersköterskor som har extraanställts för att klara bemanningen på Svartedelens äldrecentrum. Foto: Julia Sjöberg

    Jennie Anttila är en av de undersköterskor som har extraanställts för att klara bemanningen på Svartedelens äldrecentrum. Foto: Julia Sjöberg

Kampen om tiden

2016-02-22

Tidningen Vision nr 2 2016. Ett försök på ett äldreboende i Göteborg lockar förundrade journalister från hela världen och har blåst liv i den slumrande drömmen om sextimmars arbetsdag.

ABC om arbetstid

1919 infördes åttatimmarsdagen. Eftersom man då arbetade på lördagar innebar det 48-timmarsvecka.

Under 1950- och 1960-talen sänktes arbetstiden successivt och allt färre arbetade på lördagar. 1971 beslutade riksdagen om 40 timmars arbetsvecka.

Den lagstadgade längsta ordinarie arbetstiden i Sverige är fortfarande 40 timmar per vecka, men i vissa branscher finns kollektivavtal om kortare arbetstider.

Heltid för Visions medlemmar i kommuner, landsting, kyrkan och privata bolag är mellan 34 timmar och 20 minuter och 40 timmar per vecka.

Hur går reptricket till? Hur är det möjligt att införa sextimmars arbetsdag med bibehållen lön när andra länder pratar arbetstidsförlängning?

Journalister från hela världen har bankat på för att höra om det märkliga experimentet på Svartedalens äldrecentrum i Göteborg. De storögda frågorna kommer från reportrar och tv-team från USA, England, Japan, Singapore, Sydkorea för att bara ta ett axplock.

Brittiska BBC rapporterar om ”The great six-hour workday experiment” medan New York Daily News basunerar ut att ”Sweden is shifting to a 6-hour workday”.  

Och för varje artikel som publiceras – balanserad eller skruvad till bristningsgränsen – ökar trycket på cheferna och undersköterskorna i Göteborg ytterligare ett snäpp.

– Det har varit ett extremt intresse. För att inte verksamheten och projektet ska hotas har vi fått tillstånd att säga nej till alla journalister och studiebesök, berättar Ann-Charlotte Dahlbom-­Larsson, en av tre enhetschefer på Svartedalens äldrecentrum, som gör ett kort undantag för Tidningen Vision.

Sextimmarsdagen väcker starka känslor. Sedan 1971 när arbetstiden sänktes till 40 timmar i veckan, har frågan fått folk att jubla eller skaka på huvudet.

Å ena sidan: att dela på jobben ger fler i arbete, ökad jämställdhet och högre livskvalitet. Är meningen med livet verkligen att sitta just åtta timmar varje dag i kassan på Ica, eller vid en dator på kontor?

Å andra sidan: det är för dyrt och svenska företag kommer tappa i konkurrenskraft. Reformen måste finansieras antingen med sänkta löner, minskade resurser till välfärden eller kraftigt höjda skatter. Vilket väljer ni?

Under senare år har skeptikerna haft trumf på hand och fått eldunderstöd av Alliansens så kallade arbetslinje. Budskapet att vi måste arbeta mer och längre för att klara välfärden har fått tolkningsföreträde.

Men i Göteborg har den rödgröna majoriteten gått emot strömmen och sjösatt ett försök med sextimmars arbetsdag med bibehållen lön på Svartedalens äldrecentrum. Hur påverkas personalens hälsa, livsmöjligheter och arbetsinsats och hur påverkas de äldre? Ger det fler jobb, uppstår några samhällsekonomiska vinster för andra aktörer? Det är några av de saker som ska kartläggas.

– I ett läge där sjukskrivningstalen ökar måste vi fundera på hur vi kan skapa ett hållbart arbetsliv där medarbetarna inte slits ut. Vi vill också inspirera andra och visa att en arbetstidsförkortning är möjlig, säger kommunalrådet Daniel Bernmar (V).

Ett ettrigt regn faller över Göteborg och nästan ett år har gått sedan försöket inleddes. Den här dagen har undersköterskan Jennie Anttila jobbat förmiddagspasset, hon har just serverat lunch och har nu en ledig eftermiddag framför sig.

– Jag ser bara fördelar. Man är mer alert och närvarande, blir inte trött i slutet på arbetsdagen. Och det påverkar även privatlivet. Jag har man, två barn som bor hemma och det är fullt ös hela tiden. Nu får vi mer tid tillsammans och barnen behöver inte ha 10-timmarsdagar på fritids och i skolan, säger Jennie Anttila, som är en av de 14 personer som har extraanställts för att klara bemanningen.

Men alla är inte lika entusiastiska. Undersköterskan Kulwinder Gill har jobbat natt i 30 år och ser fler nackdelar än fördelar. För henne betyder nya schemat lika många pass per vecka som tidigare, skillnaden är att hon börjar senare på kvällen och slutar tidigare på morgonen. Dessutom går hon miste om 38 timmar ob på en sexveckorsperiod eftersom hon jobbar färre timmar.

– Sextimmars arbetsdag är säkert bra för dagpersonalen som hinner hämta och lämna på dagis, men inte för oss som jobbar natt. Jag ligger hemma i soffan och väntar på att klockan ska bli tio medan alla i familjen går och lägger sig. Gärna 30-timmarsvecka, men då vill jag jobba nio eller tio timmar per pass, säger Kulwinder Gill.

Vilka slutsatser kan man dra av försöket så här långt? Följeforskaren Bengt Lorentzon plockar fram sin surfplatta och visar ett diagram på arbetade timmar av den totala arbetstiden. På Svartedalens äldrecentrum har den stigit från 85,6 procent till 90,4. På jämförelseboendet Solängen, där de anställda jobbar åtta timmarsdag som vanligt, har den arbetade tiden minskat från 87,7 procent till 84,7 under samma period.

I klartext: Sjukskrivningarna har minskat.

– Det är glädjande på många sätt. Ett av de viktigaste kvalitetsmåtten i äldreomsorgen är kontinuitet. När sjukskrivningarna minskar ökar chansen att hyresgästerna får träffa samma person, som vet vilken sida av sängen som rullatorn ska stå på. 

Genom intervjuer och enkäter med personal, chefer och hyresgäster följer Bengt Lorentzon försöket på nära håll. Enligt den första delrapporten från juli 2015 är tongångarna positiva.

– Ganska snabbt, redan efter en månad, såg vi att det gick åt rätt håll. De anställda uppger att de känner sig mindre stressade och att hyresgästerna har blivit lugnare. I slutändan är det kvaliteten på verksamheten som är det viktigaste, hur sextimmarsdagen påverkar hyresgästernas möjlighet till integritet och självbestämmande, säger Bengt Lorentzon, som kommer att fördjupa sig i den frågan i den halvtidsrapport som kommer i april.

Minskad stress och bättre hälsa i all ära, den hätska politiska debatten i Göteborg har inte handlat om undersköterskornas och de äldres upplevelser. Det är kostnaden på åtta miljoner kronor per år som får känslorna att svalla.

– Det är inte realistiskt att skattebetalarna ska betala så mycket för att undersköterskorna ska vara lediga. Vi har 67 äldreboenden i Göteborg, det blir över en halv miljard kronor per år om vi skulle korta arbetstiden på alla ställen. I min värld är detta populistisk kosmetika, det är inte så vi höjer kvaliteten inom äldreomsorgen, dundrar kommunalrådet Maria Rydén (M), som har skrivit en motion där hon kräver att försöket på Svartedalens äldrecentrum avbryts omedelbart.

Man kan inte stirra sig blind på de åtta miljonerna, replikerar Vänsterpartiets Daniel Bernmar:

– Om vi får nöjdare hyresgäster, färre sjukskrivna och fler i arbete så får vi lägre kostnader på andra ställen i systemet. Ska man göra reformer i arbetslivet måste man räkna på helheten i den offentliga ekonomin. Kvar blir då en kostnad på ungefär två miljoner.

Den svavelosande striden i Göteborg, som till och med orsakat ett överklagande till förvaltningsrätten, har inte satt några avtryck i rikspolitiken. För de borgerliga partierna är frågan likstel, så som friåret eller medborgarlön. Socialdemokraterna har alltid varit skeptiska, till och med Miljöpartiet har tonat ned sextimmarskravet. Bara Vänsterpartiet står på sig.

I Frankrike kortades arbetstiden år 2000 från 39 timmar i veckan till 35 i hopp om att minska arbetslösheten. Resultatet är omtvistat, men en av Frankrikes största fackföreningar, Confédération générale du travail, har börjat kampanja för ytterligare förkortning av arbetsveckan, till 32 timmar.

I Sverige är det svårt att hitta något fackförbund som står kvar på barrikaderna. Kommunal, som tillhörde förkämparna, tar nu hellre strid för rätten till heltid och högre lön. På 1980-talet argumenterade Vision, eller SKTF som det hette då, för sextimmarsdag, men har släppt kravet.

– Det blir för kostsamt. Våra medlemmar arbetar i personalkrävande verksamheter och varje person som går ned i arbetstid måste ersättas. Det skulle innebära en oerhörd fördyring, säger Kjell Svahn, avtalsombudsman på Visions funktion för löner och yrkesvillkor.

Han tror inte heller på tanken att dela på jobben för att minska arbetslösheten.

– Det låter bra, men fungerar inte i praktiken. Det går inte att ersätta en socialsekreterare med en outbildad person. Vi har blivit alltmer specialiserade och det skulle krävas stora utbildningsinsatser många år i förväg för att de som är arbetslösa skulle kunna gå in och göra till exempel en socialsekreterares arbete, säger Kjell Svahn.

Men det som händer på Svartedalens äldrecentrum har trots allt blåst liv i en slitstark dröm. Efter tio år i stort sett utan sextimmarsförsök, har det börjat hända saker runt om i landet.

I våras införde operationsavdelningen på Mölndals sjukhus sextimmarsdag med kortade operationsköer och nöjdare anställda som följd. I höstas inledde Umeå kommun ett försök med sex timmars arbetsdag på Sjöjungfruns äldreboende. För att bara ta några exempel.

– Vi är glada att det här projektet har kört igång och hoppas att det kommer att ha effekt på både sjukfrånvaron och arbetsmiljön. Vi brottas med höga sjuktal inom vård och omsorg, det här kan vara ett sätt att komma till rätta med det, säger Janet Ågren (S), ordförande i äldrenämnden i Umeå.

Det är inte bara inom offentlig sektor som åttatimmarsnormen utmanas. Det mest uppmärksammade exemplet är förmodligen Toyota i Mölndal som redan 2002 kortade arbetstiden för fordonsteknikerna, införde tvåskift, förlängde öppettiderna och kunde använda verkstadslokalerna på ett effektivare sätt. 

Och nyligen förverkligade norrländska konsultbolaget Brath Vänsterpartiets utopi och växer så att det knakar. Produktiviteten är lika hög som hos företag där man jobbar åtta timmar och det är lätt att rekrytera attraktiv personal, enligt företagets grundare.

När Svenska Dagbladet skrev om Brath delades artikeln över 13 000 gånger på Facebook och tonläget var uppskruvat i kommentarsfältet. ”Hela tanken på sextimmarsdag är populistisk snömos”, skrev Mentat57. ”Ytterst få gör någon nämndvärd nytta efter 5–6 timmar”, kontrade Ylva A.

Få ämnen är lika högexplosiva, konstaterar Göran Kecklund, arbetstidsforskare på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

– Vill man ha en livlig diskussion med sina vänner eller kolleger så ska man ta upp sextimmarsdagen. Det finns en viss moralisk underton i frågan som jag tror provocerar. Det är lite som Socialstyrelsens kampanj om 6–8 skivor bröd om dagen. Människor har olika behov och önskemål. För vissa är arbetstidsförkortning den viktigaste frågan, för andra handlar livet till stor del om den gemenskap och det arbete man utför på jobbet.

Att tänka sig att sextimmarsdagen införs på hela arbetsmarknaden är knappast realistiskt, enligt Göran Kecklund. I framtiden tror han dock att arbetstiden kommer att skifta beroende på var på arbetsmarknaden man befinner sig.

Inom tjänstesektorn kommer fler att jobba hemifrån och gränsen mellan arbete, familj och privatliv blir mer flytande, lyder hans profetia. För dem som jobbar skift och måste vara på plats ser han ett scenario där arbetstiden kortas, inte till 30 timmar i veckan, men till kanske 32–33 timmar.

– De som vill kommer att kunna jobba mer, det kommer finnas en valmöjlighet och en medvetenhet om att en lösning inte passar för alla. Hela samhället går mot en ökad individualisering och det kommer även att prägla synen på arbetstiden, säger Göran Kecklund.

Tillbaka till Svartedalen äldrecentrum. Det uppmärksammade försöket har kommit halvvägs och undersköterskan Jennie Anttila håller tummarna för att det förlängs och hon får vara kvar efter sista december.

– Vi får se vad som händer, men jag är övertygad att hela samhället har mycket att vinna på sextimmarsdag. Det är bra för de anställda, ­arbetslösheten skulle minska och barn och ungdomar skulle få mer närvarande föräldrar. Alla skulle tjäna på det.

Kommentarer

Vi strävar efter att kommentarerna håller hög kvalitet. Inlägg med rasistiskt eller sexistiskt innehåll är inte tillåtna och kommer inte att publiceras. Vi förbehåller oss också rätten att inte publicera inlägg med kränkande personangrepp eller som på annat sätt bryter mot Visions villkor för kommentarer. Genom att publicera kommentarer nedan godkänner du våra villkor för publicering.

comments powered by Disqus

Artiklar

Vi har ny webbplats!

Tidningen Vision har bytt hemsida och webbadress. Besök oss på tidningenvision.se.  2019-10-28

Foto: Jann Lipka.

Blev du bjuden på lönekalaset?

Majoriteten av Visions medlemmar i kommuner och regioner fick löne­ökningar mellan 2,4 och 3 procent i år. Luleå och ­Vetlanda toppar bland kommunerna. Väster­norrland fick högsta ­snittökning bland ­regionerna.  2019-09-23

Medicinska sekreteraren Dennis Lindgren Örcel, här med kollegan Carina Johansson, fick ett lönesamtal tack vare ett inlägg på Facebook. Foto: Karl Nilsson.

Missnöje trots extra ­satsning

Flera regioner gjorde speciella satsningar på medicinska sekreterare och tandsköterskor i år. I Region Västernorrland fick båda yrkesgrupperna fyra procents löneökning i genomsnitt. Men trots höjningarna jäser missnöjet med för låga löner.  2019-09-23

Eva-Lotta Nilsson.

”Vi i Vision måste ligga på”

”Löneökningarna är bra på många håll jämfört med övriga arbetsmarknaden. Men vi måste ­titta närmare på arbetsplatser som haft lägre löneökningar”, säger Visions förhandlingschef Eva-­Lotta Nilsson.  2019-09-23

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb