×

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

Fackförbundet  för dig inom kommun, region, kyrka och bolag kopplat till välfärden.

Läs mer om medlemskapet

Glöm inte att gå med i a-kassan!

Läs mer om A-kassan Vision

Är du arbetssökande och vill bli medlem?
Sms:a "Vision" till 71501 så hjälper vi dig.

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

  • 
            Cecilia Grefve har haft sitt uppdrag sen 2014. Problemen med den sociala barn- och ungdomsvården var inget som kom med flyktingströmmen, konstaterar hon. Foto: Lars Grönwall

    Cecilia Grefve har haft sitt uppdrag sen 2014. Problemen med den sociala barn- och ungdomsvården var inget som kom med flyktingströmmen, konstaterar hon. Foto: Lars Grönwall

  • 
            Efter sina många besök runt om i landet tycker Cecilia Grefve att socialtjänsten behöver bli bättre på kärnuppdraget, att frigöra och utvecka människors egna resurser. Foto: Lars Grönwall

    Efter sina många besök runt om i landet tycker Cecilia Grefve att socialtjänsten behöver bli bättre på kärnuppdraget, att frigöra och utvecka människors egna resurser. Foto: Lars Grönwall

”Dags att kliva ur de gamla skorna”

2016-02-22

Tidningen Vision nr 2 2016. Regeringens nationella samordnare Cecilia Grefve har besökt 52 kommuner för att hitta svar på hur Socialtjänstens stöd till barn ska bli bättre.

Fakta

Cecilia Grefve

Aktuell som: Regeringens samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården.
Ålder: 54 år.
Bor: Kristianstad.
Familj: Två döttrar, Olivia och Julia.
Första jobbet: Jordgubbsplockning i elvaårsåldern. Sedan, som åttondeklassare, lördagsbiträde i leksaks- och pappersaffär.
Kopplar av med: Familj och särbo, musik och läsning. Hoppas hinna börja sjunga i kör igen.

  • Påbörjade arbetet på den dåvarande alliansregeringens uppdrag i april 2014.
  • Syftet är att stimulera kvalitetsarbetet inom den sociala barn- och ungdomsvården.
  • I en blogg berättar Cecilia Grefve om intryck från sitt arbete – www.socialbarnungdom.se.
  • Samordnaren rapporterar regelbundet till barn- och äldreminister Åsa Regnér.
  • Uppdraget avslutas 15 december 2017.

Hur är läget i den sociala- barn och ungdomsvården? Cecilia Grefve bör veta. När hon med fullpackad resväska och tung ryggsäck anländer till socialförvaltningen i Örebro är det den 32:a kommunen hon besöker för att ta reda på just det.

Men första frågan den här dagen handlar om något helt annat: finns det något hotell i Flen? Dit ska hon nästa dag. Sedan till Finspång, Motala …

Så har hon flängt runt i landet sedan slutet av maj förra året för att prata med socialtjänstens medarbetare, chefer, politiker och klienter.

– Fast jag använder aldrig begreppet klient, eftersom det verkligen signalerar ett vi och dom.  Alla är kommunmedborgare. Ibland måste någon söka sig till socialtjänsten. Då är den fortfarande en medborgare, men som behöver kommunens stöd. Att klientifiera tycker jag att en modern socialtjänst behöver fundera på om det verkligen är något den ska göra, säger hon.

Det är den moderna socialtjänsten som är hennes uppdrag. Resorna runt i landet gör hon som regeringens nationella samordnare. Tillsatt med uppgift att undersöka hur den sociala barn- och ungdomsvården mår och uppmuntra till framtida förbättring, bort från det länge kritiserade läget med personalbrist och för hög arbetsbelastning.

Nu är 52 inplanerade kommunbesök avklarade och den stora resväskan står på tjänsterummet på Socialdepartementet. Inte längre fylld med kläder för ytterligare nätter på hotell ute i landet. I stället full av papper och intryck från alla möten ute i landet.

Så, vad är det då Cecilia Grefve har sett ute hos kommunerna? Hennes svar är bestämt. De problem för socialtjänstens barn- och ungdomsarbete som påtalats under senare år är reella. Det första hon väljer att peka på visar sig också bli något av en röd tråd genom hela hennes resonemang: de barn och unga som får samhällets stöd är inte tillräckligt medskapande i den sociala barn- och ungdomsvården.

En förklaring till det kan vara att handläggarna knappt hinner träffa dem. Med hjälp av ett program i en smartphone har 1 300 socialsekreterare fått klocka hur lång tid de kan ägna åt olika arbetsuppgifter. Det nedslående resultat som Cecilia Grefve sedan turnerat runt landet med är att snittiden för enskilda samtal med barn och ungdomar stannar på tio minuter per dag.

– Väldigt mycket arbetstid går alltså åt till annat än att möta dem vi är till för. Till exempel ser vi i mätningen att en timma per dag ägnas åt administration som med fördel en utbildad administratör skulle kunna utföra. Där kan man börja fundera på varför personalen flyr just från att jobba med myndighetsutövning, säger hon.

Till det kan sedan läggas en lång rad andra problem: handläggarna har för mycket att göra, ofta det ena tunga ärendet efter det andra utan möjlighet till variation och återhämtning, introduktionen för nyanställda brister, personalomsättningen är förödande för barnen, det är svårt att nyrekrytera och ständiga omorganisationer gör det svårt för personalen att finna sig tillrätta.

– Inget av det här är ju egentligen något nytt. Situationen har konstaterats under många, många år. Men vi kan inte hålla på att konstatera och konstatera. Nu måste det bli verkstad.

Verkstad betyder bland annat att det kan vara dags att göra på nytt sätt. På socialchefsdagarna i höstas var ett av Cecilia Grefves budskap till de församlade beslutsfattarna att ”våga kliva ur sina gamla skor”.

Men hur står det till med hennes egna? Från första jobbet som undersköterska inom äldreomsorgen i slutet av 1970-talet har Cecilia Grefve via socialtjänstens olika vindlingar avancerat till socialchef i Höör, där hon 2011 fick Stora chefspriset för sitt arbete, för att till slut bli socialdirektör i Jönköping innan regeringsuppdraget kallade. En vandring som sannolikt gjort skorna lite slitna. Så när hon nu klivit ett steg åt sidan och kikar på sitt gamla ansvarsområde utifrån, vad tycker hon då att hon kunde gjort annorlunda?

– Vi behöver göra viss självkritik när det gäller det sätt som det sociala arbetet utvecklats på, med för mycket tyngdpunkt på kontroller, mätning och form, säger hon.

För chefer och politiker i Örebro berättar hon om ”ballongsamhället” där det skikt som jobbar utåt i kontakt med medborgarna blir allt tunnare, medan innanmätet med de som kollar att den egna personalen följer riktlinjer och håller budget blir allt mer uppblåst.

– När vi pratar om kontroll är det lätt att tro att det är Inspektionen för vård och omsorg vi menar. Men vi har också en väldigt stor egenkontroll i kommunerna som gör ungefär samma sak. Det kan knappast vara svaret på hur man bedriver ett framgångsrikt utvecklingsarbete. Istället kanske vi skulle lägga resurserna på att fråga dem vi är till för hur vi kan bli bättre.

Och där har vi den röda tråden igen, som sedan löper vidare till en annan av de tankar hon säger förstärkts under regeringsuppdraget: att det aldrig kan finnas bara en bild av socialtjänsten. Därför är det viktigt att hämta kunskaper om den från flera olika håll och sedan låta de olika infallsvinklarna mötas. Men så tror hon inte alltid att det är.

Varför kan möjligen besöket i Örebro illustrera. Hon träffar personalens representanter och en ung mamma som fått socialtjänstens stöd i ett av socialförvaltningens kala och anonyma besöksrum. (”För tankarna till en förhörslokal hos polisen”, muttrar en socialsekreterare.) Politiker och höga chefer tar emot henne i Rådhusets eleganta representationsvåning.

En karikatyr visserligen, men kanske också en illustration av att skilda utsiktspunkter också ger olika bilder av verkligheten. Så när forskaren Jessica Hoff i uppsatsen Spelets regler Verksamhetsstyrning i socialtjänsten konstaterar att chefer och politiker vet för lite om socialsekreterarnas arbetsmiljö, anar Cecilia Grefve att det stämmer.

Men lika säker som hon är på beskrivningarna av den sociala barn- och ungdomsvårdens problem är hon också på allas positiva inställning till hennes besök och den goda viljan att förbättra.

– Ett kommunalråd sa att de diskuterat IFO-frågor alldeles för lite på den nivån, men att det nu skulle bli en ändring. Det tror jag är knutet till att jag inte kommer för att kontrollera utan för att samarbeta. Det påverkar samtalet och har gjort att jag kommit bakom en hel del skyltfönster.

Nu går uppdraget in i andra halvlek. Cecilia Grefve ska till hösten på nytt packa resväskan för återbesök i alla kommuner och ta reda på vad som hänt med de handlingsplaner som de vid det första besöket fått i uppdrag att upprätta. Kolla om det blivit någon verkstad, helt enkelt.

Slutligen ska det också bli en rapport till Åsa Regnér som är ansvarig minister på Socialdepartementet. Den kommer att innehålla några goda exempel, som trots allt finns, på när det sociala barn- och ungdomsarbetet fungerar bra. Men också ett helt batteri av observationer att baka ner under den uppfordrande parollen Återupprätta det sociala arbetet.

Där kommer att finnas en uppmaning att jobba mer med modern teknik.

– Jag är förvånad över att verksamheten är så lite teknikutvecklad, att medarbetarna på många ställen inte är utrustade med laptop och moderna telefoner. Det i en tid när det är förlegat att skicka brev när man vill kommunicera med ungdomar.

Vidare vill hon se fler yrkesgrupper än socionomer på socialkontoren, till exempel förskollärare, specialpedagoger, psykologer samt barn- och psykiatrisjuksköterskor.

– Jag tror mycket på det multidiciplinära arbetet, givetvis tillsammans med den enskilde.

Och hon vill se en obligatorisk fördjupningsutbildning.

– Socionomer skulle behöva ett sådant utbildningsår efter grundutbildningen som sedan skulle vara en förutsättning för att arbeta inom barn- och ungdomsvården.

Och så dyker också den röda tråden upp igen.

– Vi måste släppa in medborgarna, såväl stora som små, för att hjälpa oss att utvecklas och bli bättre, hitta nya tjänster och tillsammans fundera på vad de tjänster vi redan har är till för. Detta tillsammans med praktiknära forskning gör att vi skapar förutsättningar för ett gott socialt arbete. 

Kommentarer

Vi strävar efter att kommentarerna håller hög kvalitet. Inlägg med rasistiskt eller sexistiskt innehåll är inte tillåtna och kommer inte att publiceras. Vi förbehåller oss också rätten att inte publicera inlägg med kränkande personangrepp eller som på annat sätt bryter mot Visions villkor för kommentarer. Genom att publicera kommentarer nedan godkänner du våra villkor för publicering.

comments powered by Disqus

Artiklar

Vi har ny webbplats!

Tidningen Vision har bytt hemsida och webbadress. Besök oss på tidningenvision.se.  2019-10-28

Foto: Jann Lipka.

Blev du bjuden på lönekalaset?

Majoriteten av Visions medlemmar i kommuner och regioner fick löne­ökningar mellan 2,4 och 3 procent i år. Luleå och ­Vetlanda toppar bland kommunerna. Väster­norrland fick högsta ­snittökning bland ­regionerna.  2019-09-23

Medicinska sekreteraren Dennis Lindgren Örcel, här med kollegan Carina Johansson, fick ett lönesamtal tack vare ett inlägg på Facebook. Foto: Karl Nilsson.

Missnöje trots extra ­satsning

Flera regioner gjorde speciella satsningar på medicinska sekreterare och tandsköterskor i år. I Region Västernorrland fick båda yrkesgrupperna fyra procents löneökning i genomsnitt. Men trots höjningarna jäser missnöjet med för låga löner.  2019-09-23

Eva-Lotta Nilsson.

”Vi i Vision måste ligga på”

”Löneökningarna är bra på många håll jämfört med övriga arbetsmarknaden. Men vi måste ­titta närmare på arbetsplatser som haft lägre löneökningar”, säger Visions förhandlingschef Eva-­Lotta Nilsson.  2019-09-23

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb