Det kan måhända ha varit lättare att få ut sitt budskap till kollegerna i kommunen för tjugo år sedan, när snabbtelefonen var den dominerande kommunikationsmanicken i Borås stadshus.

– Då kunde jag ropa ut i högtalarna och påminna alla i hela huset när det var dags för pausgympa, säger Margareta Ewaldsson och skrattar.

All personal är dock fortfarande välkommen till stadshusets sessionssal två gånger om dagen, ett tillfälle på förmiddagen och ett på eftermiddagen, för att sträcka på och mjuka upp leder och muskler. Till varje pass, som är mellan fem och tio minuter långt, brukar åtta, nio personer komma, de flesta från tekniska förvaltningen, där Margareta Ewaldsson själv jobbar som tekniker. Och hon är den som leder gympagruppen.

– Ja, det är jag som har med mig bandspelaren och jag kan alla rörelser, så de tittar väl på mig, men de flesta kan övningarna utantill vid det här laget. Vi har använt samma kassettband, som (idrottsförbundet) Korpen gett ut, sedan starten, med två låtar per pass. En lugn och en lite snabbare.

Sa du kassettband?
– Ja, de är gamla och slitna och det är nästan så att vi skrattar åt dem. Men de funkar. Och vi har cd-skivor också.

Tröttnar ni aldrig?
– Visst, lite tjatigt kan det kanske bli, men vi alternerar mellan tio olika band och ingen beklagar sig. Vi tycker mest att det är roligt.

Syftet med det hela, och förklaringen till att de har hållit på i 20 år, är enkel.
– Vi mår bättre av att inte sitta stilla hela dagarna, vi blir mindre stela i nacke och armar och vi håller oss friska, det säger alla som är med. Jag får en kick och piggnar till efter varje gång.

Om två år går Margareta Ewaldsson i pension. Men hon har stort hopp om att den långa traditionen då lever vidare.
– Jag tror att de yngre kollegorna tar över, de har tagit till sig det här. Annars får jag väl promenera till stadshuset och väcka det till liv.

Lotta Ekstedt

lotta.ekstedt@vision.se