Hårdare deltidsregler gav liten effekt
2014-03-25, Tidningenvision.se
Mindre a-kasseersättning för deltidsarbetslösa skulle leda till fler heltidsjobb. Men för vissa grupper har reformen i stället inneburit risk för långtidsarbetslöshet.
För sex år sedan ändrades villkoren i arbetslöshetsförsäkringen för deltidsarbetslösa. De nya reglerna som gäller sedan dess innebär att den som jobbar ofrivillig deltid bara kan få ersättning från a-kassan i max 75 dagar. Tidigare var det 300 dagar som gällde.
Syftet var att fler skulle börja jobba heltid, och reformen väntades också leda till besparingar på flera miljarder kronor i arbetslöshetsförsäkringen.
Men en granskning av Riksrevisionen visar att intentionerna bara uppnåtts till viss del. Undersökningen kommer visserligen fram till att fler deltidsarbetslösa än tidigare slutade stämpla och började jobba heltid. Men resultatet visar också att fler deltidsarbetslösa slutar vara inskrivna på Arbetsförmedlingen av andra osraker, samt att fler deltidsarbetslösa, jämfört med befolkningen i stort, hamnade i arbetslöshet på heltid. Totalt sett har inte heller deltidsarbetslösas inkomster ökat efter reformen, vilket ger slutsatsen att förändringen sammantaget inte lett till ökad sysselsättning.
Sämst har det gått för dem som jobbar mindre än 2,5 dagar i veckan, så kallade korta deltider. I den gruppen är det färre som fått heltidsjobb, och fler som blir arbetslösa på heltid. Enligt de arbetsförmedlare som intervjuats är det vissa som tvingas söka försörjningsstöd hos kommunen för att klara sig eftersom deras dagar med ersättning från a-kassan tar slut snabbare.
Regeringen räknade med att reformen skulle ge besparingar på 8 miljarder kronor för perioden 2008-2010. Enligt Riksrevisionens beräkningar blev det 2 miljarder mindre.
Riksrevisionens rekommendation är att Arbetsförmedlingen bör satsa mer på att stödja dem som jobbar korta deltider och att regeringen i fortsättningen bör utvärdera vilken effekt deras arbetsmarknadsreformer får på sysselsättningen.