Om två år går Irma Erlingsson i pension efter 40 år i tjänst hos Lycksele kommun. Men hennes tjänstepension lär inte bli värd mer än 100 kronor i månaden minus 30 kronor i skatt.
– Det blir väl ett par liter mjölk, säger Irma Erlingsson och skrattar åt eländet, fast egentligen är hon förbannad.
– Jag har jobbat här i hela mitt liv, så jag trodde det var självskrivet att jag skulle ha tjänstepension, som mina kollegor.
Hennes tidigare kollega, Carina Marcusson gick i pension i somras efter 30 år i kommunen. Då var hon 67 år, alltså två år äldre än den vanliga pensionsåldern. Tanken var att dryga ut pensionsinkomsten.
– Men jag fick 100 kronor i tjänstepension. Jag trodde det var ett skämt.
Vilket det alltså inte var. Orsaken till Irma Erlingssons och Carina Marcussons nästan obefintliga tjänstepensioner är att de var deltidssjukskrivna när ett nytt pensionsavtal tecknades 1998.
Enligt praxis i alla kollektivavtalsområden ska anställda som inte är fullt arbetsföra vara kvar i det tidigare pensionsavtalet när ett nytt tecknas. Det innebär att tjänstepensionen beräknas utifrån den lön personen hade innan personen blev sjuk i stället för vid pensioneringen.
Syftet var att skydda den inkomst personen hade innan hon eller han blev sjuk, en inkomst som förutsattes vara högre än den personen skulle ha som deltidssjukskriven.
Så när det nya pensionsavtalet började gälla fick Irma Erlingsson och Carina Marcusson alltså stå kvar i det gamla, PA-KL, som är ett så kallat bruttopensionssystem. Det betyder att tjänstepensionen samordnas med den allmänna pensionen. Från den sammanlagda summan dras värdet av den allmänna pensionen av från tjänstepensionen.
Men lönerna har ökat i snabb takt sedan dess, och därmed också den allmänna pensionen. Samtidigt har alltså Irma Erlingssons och Carina Marcussons tjänstepensioner beräknats på den lön de hade för flera årtionden sedan, som dessutom var låga. Det innebär att värdet av deras allmänna pensioner i princip äter upp hela deras tjänstepensioner.
– Det är diskriminering av deltidssjukskrivna människor. Hade jag känt till vad som gällde från början så hade jag sökt nytt jobb för länge sedan. Både facket och arbetsgivaren är lika stora bovar. De har ju förhandlat bort min tjänstepension, säger Irma Erlingsson.
Carina Marcusson är lika besviken.
– Jag har mått fruktansvärt dåligt, tappat sömn, gråtit och svurit för att få utlopp för mina känslor. Jag känner mig kränkt.