– Vi tycker att det var fel att ändra lagen. Lönekartläggningar är ett bra redskap för att hitta osakliga löneskillnader och att åtgärda det, säger Visions biträdande förhandlingschef Eva-Lotta Nilsson.

Sedan 2009 behöver arbetsgivarna bara kartlägga lönerna vart tredje år. Och ändringen av lagen har fått tydlig effekt. Tidigare visade undersökningar att 80 procent av kommunerna gjorde lönekartläggningar varje år. Tidningen Visions senaste granskning visar att andelen nu är nere i 36 procent.

Eva-Lotta Nilsson tycker visserligen att det är positivt att många arbetsgivare gör lönekartläggningar oftare än de är tvungna. Men hon anser att alla borde göra det varje år inför lönesamtalen mellan chefer och anställda.

Enligt diskrimineringslagen ska facken på arbetsplatsen få all information de behöver för att kunna vara med och göra lönekartläggningen.  Men bara var fjärde kommun svarar att facket fått vara med fullt ut. I resten av kommunerna har facket bara varit med delvis eller fått ta del av resultatet i efterhand.

–Om man inte gjort jobbet i samverkan med facken hela vägen har man inte gjort någon riktig lönekartläggning. Så tolkar i alla fall vi diskrimineringslagen, säger Eva-Lotta Nilsson.

Även Diskrimineringsombuds­mannen, DO, rekommenderar årliga kartläggningar. Erfarenheter visar att det kan vara ett stort arbete att göra lönekartläggning och analys första gången. Gör man det vart tredje år finns risken att man måste börja om från början varje gång.

Finspångs kommun har inte gjort någon lönekartläggning på flera år och har lagt ner mycket arbete på att få igång rutinerna igen. Nu satsar man på att göra årliga kartläggningar, säger HR-chefen Helén Wallman.

– Vi vill inte hamna i situationen igen att det blir en omstart och en väldigt stor arbetsinsats. Det handlar också om att vi vill ligga i fas inför den årliga löneöversynen och då räcker det inte med vart tredje år. Med en bättre struktur kan vi göra kartläggningar enkelt med de förändringar som sker under ett år.

I Dorotea är situationen en annan. Personalchef Kristina Lövgren säger att kommunen inte har en chans att klara årliga kartläggningar.

– Jag sitter ensam som övergripande personalansvarig och ska hantera allt från arbetsrätt till rehabilitering. Det finns inga möjligheter för oss med mycket begränsade resurser inom personal- och löneenheten att klara det, säger hon.

Kristina Lövgren håller med om att det kanske underlättar att göra kartläggningar årligen och att kommunen gärna skulle göra det om man hade möjlighet.

– Det är aldrig dumt att göra det men med de absolut begränsade resurser vi har så mäktar vi inte med.

Det finns en majoritet i riksdagen bestående av S, MP, V och SD för att återinföra lagkrav på lönekartläggningar varje år. Men regeringen har lagt frågan i en utredning om aktiva åtgärder mot diskriminering som ska vara klar tidigast 1 februari.

Lasse Nilsson

lasse.nilsson@sktf.se