Har EU-valet någon betydelse för Visions medlemmar?
– Ja. Det sägs att EU påverkar 60–70 procent av alla beslut som tas i kommuner och landsting. Och EU:s lagstiftning påverkar villkoren för Visions medlemmar inom en rad områden, till exempel när det gäller arbetsmiljö, jämställdhet och offentlig upphandling.
Så vilken EU-fråga är viktigast för facken att driva?
– Sysselsättningen. Särskilt ungdomsarbetslösheten. Och sedan handlar det om att försvara fackliga rättigheter. Under den ekonomiska krisen har villkoren försämrats i flera länder. Regeringar går in och ändrar i avtal när det gäller löner, pensionsrätter och arbetstid, man tar bort rätten att förhandla kollektivt, pratar mer och mer om att ta bort strejkrätten. Vi anser att man tvärtom måste involvera människor på arbetsplatserna för att få i gång ekonomin.
Vad kan EU göra för att minska arbetslösheten?
– Flytta fokus från nedskärningar i skuldtyngda länder till att skapa arbeten. Om man har 40–50 procents arbetslöshet behövs det nyinvesteringar i jobb och utbildning, inte fler nedskärningar.
Och konkret? Vad behövs för att nå dit?
– EU skulle till exempel kunna lagstifta om en skatt på finansiella transaktioner. Så att det blir dyrare att spekulera, och billigare att investera i produktion. Det har Europafacket föreslagit. En annan möjlighet är att medlemsländerna betalar mer till EU som via pengarna i sina fonder kan göra fler gemensamma investeringar.
Europafacket och arbetsgivarna har avtalat om en ungdomsgaranti. Och EU har beslutat att medlemsländerna ska införa den. Vad händer?
– Hela tanken är att unga ska garanteras antingen jobb eller utbildning. Medlemsstaterna ska göra många olika åtgärder, och väldigt mycket ska ske lokalt. Vision har på EU-nivå diskuterat med de kommunala arbetsgivarna vad som kan göras inom vår sektor. Den diskussionen fortsätter och vi vill driva frågan så länge ungdomsarbetslösheten är så hög.
Vilka andra frågor driver Vision i EU?
– Till exempel arbetar vi mycket för att minska riskerna för hot och våld mot anställda i välfärdssektorn, ett växande problem i Europa. Och jämställdhet, förstås. Senast diskuterade vi barnomsorg och hur man ska nå målet att män och kvinnor ska kunna vara fullt delaktiga på arbetsmarknaden. I flera länder är kvinnors enda alternativ att arbeta deltid.
I många jämställdhetsfrågor har de nordiska länderna kommit längre än andra. Hur gagnas jämställdheten i Sverige av vad EU gör?
– EU-kommissionen har synpunkter på oss också, till exempel att barnomsorgen är för dyr. Men det är riktigt att det ofta handlar om att höja den generella standarden i övriga Europa. Det är positivt för våra kolleger i de länderna, men ökar också våra möjligheter att behålla den standard vi har.
EU-kritiska och främlingsfientliga partier vinner mark i flera av Europas krisländer. Vad händer om de får stora framgångar i EU-valet?
– För det första är de partierna ofta fientligt inställda till fackföreningar. Så fackets inflytande över EU-lagstiftningen kan bli försämrad. För det andra blir politiken mer populistisk och frågor som rör arbetsmarknadspolitik och socialpolitik riskerar att tonas ned.