Tidigare i veckan presenterade Medlingsinstitutet siffor som visar att allt fler arbetstagare omfattas av så kallade sifferlösa avtal. Under 2015 omfattas nästan 800 000 anställda av ett kollektivavtal utan angiven löneökningsnivå, däribland Visions medlemmar i kommuner och landsting.

Fahlberg befarar att dessa avtal hotar den lönebildningsmodell som fack och arbetsgivare inom industrin kom överens om på mitten av 1990-talet, den så kallade industrinormen. Grundtanken är att en kontrollerad och samordnad lönebildning ska stärka den internationella konkurrenskraften

I en debattartikel i Dagens Arena slår Fahlberg fast att denna modell har skapat löneökningar åt i princip alla löntagargrupper på arbetsmarknaden. Att vissa förbund har träffat sifferlösa avtal i hopp om att få mer än märket riskerar att leda till kompensationskrav från andra fackförbund och att inflationen skjuter i höjden, varnar hon. I förlängningen ser hon de sifferlösa avtalen som ett hot mot den svenska lönebildningsmodellen.

Vision har under flera år kritiserat industrinormen och krävt högre löneökningar till medlemmarna för att minska löneskillnaderna till de mansdominerade sektorerna. Vision hoppas att det sifferlösa åren i det nuvarande avtalet ska ge den effekten.

– Vi vill naturligtvis ta ansvar för en stabil lönebildning på svensk arbetsmarknad, det är ingen som tjänar på att inflationen sticker iväg. Jag håller med om att det över tid är den konkurrensutsatta industrin som ska sätta märket men det måste finnas möjlighet för andra sektorer att gå före ibland för att minska de strukturella löneskillnaderna, sade Visions förbundsordförande Annika Strandhäll i våras när Vision hade tecknat ett nytt fyraårigt löneavtal för omkring 100 000 medlemmar i kommuner och landsting där de två sista åren, 2015 och 2016, är utan angivna nivåer.

Niklas Lindstedt

niklas.lindstedt@vision.se