40 procent av akutmottagningarna i Tidningen Visions undersökning släpar efter rejält när det gäller journalskrivandet. De har oskrivna diktat som är två veckor eller äldre – upp till flera månader.
Situationen har förvärrats sedan tidningens förra undersökning, som gjordes för tre år sedan. Då var det cirka 30 procent av akutklinikerna som låg efter ordentligt med journalskrivandet.
Akuten på Skånes universitetssjukhus i Lund hade vid undersökningstillfället sammanlagt 2 400 oprioriterade diktat i skrivkön, varav det äldsta från slutet av april. Centralsjukhuset i Karlstad har 1 800 oskrivna diktat och på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge består högen av 1 500 diktat.
Antalet patienter som söker sig till landets akuter ökar hela tiden. Samtidigt är det brist på medicinska sekreterare.
På vissa kliniker beror underbemanningen på att landstinget inte har råd att anställa. På många andra handlar det om svårigheter att rekrytera utbildade medicinska sekreterare.
På akuten på Skånes universitetssjukhus i Malmö hade man 2010 lyckats med bedriften att jämna ett journalberg med 4 000 oskrivna diktat med marken. Då var man nere på noll. Nu, tre år senare, är berget tillbaka, om än något mindre. 1 100 lågprioriterade diktat står på vänt.
Skånes Universitetssjukhus har haft anställningsstopp för enheter som inte haft budget i balans. Bara de allra viktigaste tjänsterna har fått ersättas.
– Förra hösten hade min enhet inte en budget i balans och har därför inte kunnat anställa medicinska sekreterare. Akuta vakanser har vi löst med timanställda och övertidsarbete. Men att antalet oskrivna diktat har ökat beror också på att vi har haft ökat inflöde av patienter, tekniska problem och att läkarnas diktat ibland är längre än brukligt, säger Marie Fagergren, områdeschef för administrativa enheten på Skånes universitetssjukhus akuter i Malmö och Lund.
Men nu har enheten budgeten i balans och 16 nya medicinska sekreterare är på gång att börja, varav flertalet kommer att ta hand om akutmottagningarnas journalanteckningar.
– Det är svårt att rekrytera medicinska sekreterare, hittills har vi hittat 15. Jag hoppas att mängden diktat kommit ner i normal nivå innan året är slut.
Susanne Domeij, avdelningschef för Vårdadministration på Centralsjukhuset i Karlstad, pekar på riskerna med att diktaten hamnar på hög.
– Det ställer höga krav på att doktorerna verkligen högprioriterar. Det har hänt att det inte har gjorts och då har man missat remisser och återbesök. Dessutom skapar det dålig psykosocial arbetsmiljö för
vårdadministratörerna att ha så många diktat som väntar på att bli skrivna.
Nu ligger akuten en månad back med skrivandet.
– Egentligen ska diktat skrivas inom två dygn efter patientbesök.
Susanne Domeij hoppas få bukt med problemen genom att nyanställa.
– Vi behöver fler vårdadministratörer. Nu ska vi nyrekrytera. Vi ska även produktionsplanera, gå igenom scheman och annat så att man jobbar mest effektivt. Det tror jag kommer att minska mängden outskrivna diktat.
Men att hitta medicinska sekreterare att anställa är inte helt enkelt i Värmland. Annica Sundin, Visionordförande i Värmlands landstingsavdelning, ser en lösning på problemet.
– Det finns inte tillräckligt med utbildade sekreterare. Arbetsgivarna får ta och betala bättre för att locka folk till yrket.