Under de senaste åren har kommunerna och landstingen haft ganska god ekonomi med stadiga överskott. Men det har berott mycket på enstaka intäkter som återbetalningar från AFA försäkring och riktade statsbidrag.

Under de kommande åren kommer det att bli betydligt tuffare, särskilt för landstingen. Det sade Anders Knape (M), ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting, SKL när han presenterade organisationens ekonomirapport. De viktigaste orsakerna är en åldrande befolkning som behöver mer vård och omsorg, stora investeringsbehov i både kommuner och landsting och ökade krav på den allt mer avancerade sjukvården.

Anders Knape nämner flera sätt att förbättra ekonomin: skattehöjningar, rationaliseringar och effektiviseringar eller ökade statsbidrag. Han tror inte att ökade avgifter är någon lösning.

–Vi har ingen akut kris i sektorn just nu men riskerar att få det om det inte sker förstärkningar av kommuner, landstings och regioners ekonomi, säger han.

Enligt SKL behöver kommunerna och landstingen 18 miljarder kronor i ökade statsbidrag fram till 2017 för att klara ekonomin hjälpligt. Utan en höjning skulle de behöva höja skatten med i genomsnitt 91 öre för att undvika stora underskott.

Anders Knape säger att kommunerna och landstingen har genomfört stora effektiviseringar och att man blivit betydligt bättre på hushålla med pengarna under 2000-talet. Men det kommer att krävas ännu större effektiviseringar framöver.

–Jag säger inte att de på golvet ska springa snabbare utan jag tror att vi har väldigt mycket att vinna på att ta till oss ny teknik, säger han.

SKL räknar med att både kommunerna och landstingen kommer att behöva mer personal de fram till 2017. I kommunerna väntas antalet öka från dagens 804 000 till 861 000 och i landstingen från 261 000 till 278 000 anställda.

Hittills har två landsting, Region Skåne och Kronoberg, aviserat att de höjer skatten nästa år. SKL räknar med att även ett 20-tal kommuner kommer att höja.

Lasse Nilsson

lasse.nilsson@sktf.se