Allt tyngre jobb för socialsekreterare
2013-06-05, Tidningenvision.se
Alltför många och tunga ärenden sätter hård press på socialsekreterarna. Bara var fjärde som arbetar med ekonomiskt bistånd räknar med att jobba kvar om tre år, visar en undersökning som Vision har gjort.
Fakta
- Den nya myndigheten Inspektionen för vård och omsorg, IVO, bör även granska personalens arbetsbelastning vid tillsynen av socialtjänsten.
- Kommunerna måste förbättra introduktionen av nyanställda.
- Arbetsgivarna måste garantera grundläggande professionsstöd.
- Regeringen bör ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att skapa riktlinjer kring hot och våld mot män inom det sociala området.
Nästan 1200 socialsekreterare och biståndshandläggare har svarat på frågor om hur de ser på sina arbetsvillkor. Enkäten skickades till medlemmar i Vision som arbetar med myndighetsutövning inom socialtjänsten.
Fram träder en dubbel bild. Å ena sidan uppger hela 84 procent att de trivs ”ganska bra” eller ”mycket bra” på sina jobb. Å andra sidan anser lika många att arbetsbelastningen är ”ganska hög” eller ”mycket hög”. Den bilden stämmer väl med de olika protester och manifestationer mot en allt mer slimmad socialtjänst som har spridit sig över landet under senare år.
Det är främst mängden ärenden som upplevs som problematisk. Enligt undersökningen är det de som arbetar med ekonomiskt bistånd som drar det tyngsta lasset, drygt 40 procent av denna grupp upplever att arbetsbelastningen är ”mycket hög”.
– Socialsekreterarnas arbetsbelastning har ökat under senare år. Det beror bland annat på förändringarna i sjukförsäkringen, det förklarar varför de som jobbar med ekonomiskt bistånd drabbas hårdast, säger Visions förbundsordförande Annika Strandhäll.
Också när det gäller personalomsättning sticker de socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd ut. 55 procent upplever att det är hög omsättning på personal på deras enhet, för biståndshandläggarna är motsvarande siffra 27 procent.
Vad tror du att du gör om tre år, lyder en fråga i undersökningen och även här kan man spåra den pressen på dem som arbetar med ekonomiskt bistånd. Bara en fjärdedel tror att han eller hon är kvar på sin nuvarande tjänst, en tredjedel tror att de kommer att arbeta för en annan arbetsgivare.
Totalt anger var tredje person i undersökningen att de har blivit utsatta för hot och våld på jobbet under de senaste två åren, männen drabbas i högre utsträckning än kvinnorna.
Bland de anställda inom ekonomiskt bistånd har hälften råkat ut för en hotfull eller våldsam situation. Samtidigt uppger hela 78 procent inom detta verksamhetsområde att de saknar väl kända och inarbetade rutiner för denna typ av situationer.
Det är helt oacceptabelt, konstaterar Annika Strandhäll.
– Så får det inte vara på ett socialkontor. Där måste dessa frågor stå mycket högt upp på dagordningen, säger hon.