I sex år har Elham Morshedy Alamdari arbetat som ekonomiassistent i Borås stad. Det som började med ganska enkla arbetsuppgifter är i dag ersatt av budgetarbete, EU-redovisningar och frågor om medfinansiering – högst kvalificerade arbetsuppgifter.
Men förändringen syns inte i lönekuvertet. Elham Morshedy Alamdari tjänar i dag 20 000 kronor i månaden.
– Jag är jättebesviken. Jag har fått fler uppgifter men inte fått betalt för det, säger hon.
Det Elham Morshedy Alamdari beskriver stämmer in på många assistenter. Visserligen har den nya tekniken gjort att vissa arbetsuppgifter, som fakturahantering, går snabbare i dag. Samtidigt har nya arbetsuppgifter tillkommit, arbetsuppgifter som ofta är mer kvalificerade och även tar längre tid.
Ett annat skäl till att arbetsuppgifterna blivit fler är att många assistenter som går i pension inte ersatts. Så har det varit i Söderköpings kommun.
– Man har dragit ned på administrativa tjänster ute på förvaltningarna, vilket gjort att vi har fått en större arbetsbelastning här, säger Malin Wikström, ekonomiassistent på kommunens ekonomikontor.
Hon är själv hyggligt nöjd med sin lön men konstaterar samtidigt att hon i dag gör många rena ekonomuppgifter, vilket borde innebära en något högre lön.
– Assistent är ett vitt och brett ord. Titeln skulle snarare vara ekonomihandläggare. Det skulle kanske kunna höja status och lön för yrket, säger hon.
Så vad kan Vision göra för de lågbetalda assistenterna? Anna Nilsson är ekonomihandläggare och sitter i Visions förbundsstyrelse. Även hon känner oro för att assistenternas arbetsbörda blir större när administrationstjänster dras in.
– Vi måste visa att problemet finns. I dag sitter många assistenter ensamma, exempelvis på en skola eller socialförvaltning, och då försvinner man lätt i gruppen. Då måste Vision visa för arbetsgivaren att administratörerna fått fler och mer avancerade uppgifter.
Även på Sveriges Kommuner och Landsting talar man om att kommunikationen måste bli bättre. Det är viktigt att den lönesättande chefen verkligen vet vad den anställde gör, det är en förutsättning för att lönen ska bli rättvis, anser Agneta Jöhnk, chef för den arbetsgivarpolitiska avdelningen. Men Tidningen Visions siffror ska man inte vifta undan, tycker hon.
– Om nästan 75 procent tycker att arbetsbördan ökat tycker jag att det är en allvarlig signal.