Lisa fick nog efter två års trakasserier
2013-02-12, Tidningenvision.se
En sexuell anspelning, en oönskad smekning över ryggen eller en intim komplimang. Många har upplevt sexuella trakasserier på jobbet men få berättar. Bryt tystnaden, uppmanar facket.
Fakta
Sexuella trakasserier kan både vara fysiska handlingar, ord och gester. All oönskad kontakt, såsom kramar och strykningar, räknas dit. Det gäller även anspelningar eller förslag om sexuell aktivitet.
Det är den som är utsatt som avgör vad som är en kränkning. Den som kränker måste dock inse att hans/hennes beteende är kränkande. Därför måste man som utsatt, med undantag för grövre händelser, upplysa förövaren.
Så fort Lisa blev ensam med den manlige kollegan kom kommentarerna. Först anspelningar som "att det är mycket som styvnar i kylan", sedan allt grövre kränkningar. Det var kommentarer om Lisas kropp och mejl med frågor om hur Lisa överlever sexuellt som nyseparerad.
Värst var en situation när Lisa hamnade ensam med mannen i ett trångt utrymme och han talade om hennes kropp och samtidigt flåsade häftigt.
– Jag kände mig väldigt trängd. Jag försökte gömma mig i mina egna kläder, berättar Lisa som egentligen heter något annat.
Kollegans trakasserier pågick i två år. Det var en tid när Lisa ständigt skuldbelade sig själv för att hon inte sagt ifrån från början och för att hon lät kollegans anspelningar och trakasserier fortgå. Samtidigt fanns oron för konsekvenserna. Vad händer om jag går till chefen? Kan han bli våldsam? Kan han till och med bli av med jobbet? Lisa var också i viss beroendeställning till mannen vilket ytterligare komplicerade situationen.
Det var svårt att agera rationellt, berättar hon.
– Man är så oförberedd när det kommer. Det är så konstigt att en kollega säger sådana här saker. Man blir både chockad och generad.
Till slut gick Lisa till chefen, vilket ledde till en konfrontation med den trakasserande kollegan. Mannen var oförstående men slutade åtminstone med de rent sexuella trakasserierna. Lisa tog även kontakt med Vision lokalt som stöttade med kunskap och var med vid konfrontationen. Det stödet var oerhört viktigt, berättar hon. Och i dag har hon ett förhållningssätt redo om hon åter skulle bli utsatt för liknande trakasserier.
– Det är så lätt att bli överrumplad och bli mållös. Förbered dig på vad du vill ha sagt. Ha en replik klar, säger hon.
Att Lisas berättelse inte är något ovanligt märker Marcus Gustavsson, ordförande i Visionavdelningen i Göteborgs stad. Under de fem år han arbetat fackligt har han varit i kontakt med mellan 10 och 15 medlemmar som blivit utsatta för sexuella trakasserier.
– Ju mer öppna vi är med att vi arbetar med dessa frågor, ju fler är det som hör av sig, säger han.
Hur ska man som fackligt förtroendevald göra när man möter en medlem som blivit utsatt för det här?
– Först och främst ska man ta sig tid att lyssna och visa respekt för personens upplevelse. Jag är också väldigt tydlig med att min lojalitet till 110 procent ligger hos medlemmen, säger Marcus Gustavsson.
Vid flera tillfällen har chefer som Marcus Gustavsson talat med ifrågasatt och försökt förminska trakasserier på den egna arbetsplatsen. "Det är väl inte förbjudet att bli kär på jobbet", är en kommentar han mött.
Det man då får göra är att hänvisa till diskrimineringslagen och kräva att arbetsgivaren tar tag i situationen, säger han.