– Det var väldigt otäckt. Han visste var vi bodde och sade att vi stod på hans dödslista.
Ida-Maria Söderfeldt är en erfaren socialsekreterare. Hon har 19 år i yrket och sedan 15 år tillbaka arbetar hon med vuxna med psykosocial- och beroendeproblematik.
Förra året gjorde socialförvaltningen i Linköpings kommun tolv polisanmälningar om hot och våld mot socialsekreterare. En av dem var Ida-Maria Söderfeldt i högsta grad inblandad i.
Tillsammans med en kollega som är boendestödjare arbetade hon med en klient som var missbrukare. De försökte motivera honom att förändra sitt liv, men plötsligt en dag i somras slog mannen bakut.
– Han ringde och hotade. Han sa att han hade kontakt med personer inom maffian som skulle döda oss. Min kollega var värst drabbad men hoten var riktade också mot mig, berättar Ida-Maria Söderfeldt.
En tillbudsanmälan och en polisanmälan gjordes samma dag. Stödet från chefen, skyddsombudet och kolleger var till stor hjälp och hon är tacksam för erbjudandet om samtalsstöd även om hon tackade nej.
Däremot ställer hon sig frågande till hur polisen har hanterat deras anmälan:
– Vi har inte fått någon återkoppling och det tycker jag är nonchalant. Jag har ringt för att höra vad som har hänt med vårt ärende men får inga besked. Det känns som att polisen tycker att vi socialsekreterare får tåla att bli hotade.
Ida-Maria Söderfeldt beskriver hur sommarens händelse satte sina spår. Hur hon såg sig över axeln när hon rörde sig på stan. Och när en vän kom på besök till Linköping vågade hon inte möta henne på stationen av rädsla för att hennes gamle klient skulle dyka upp.
För hennes kollega fortsatte mardrömmen. Ungefär en månad efter den första incidenten hotades hon med kniv mot strupen av två maskerade män utanför jobbet efter arbetstid.
– Hon kände igen mannens röst, men man kan inte vara 100 procent säker på att det var samma man. Det gjordes naturligtvis ytterligare en polisanmälan, men inte heller den här gången har det skett någon återkoppling.
Efter nästan 20 år i yrket vet Ida-Maria Söderfeldt bättre än de flesta att hot och våld är en del av vardagen inom socialtjänsten. Vid ett tillfälle kastade en klient en stol på henne och hotade henne till livet, vilket ledde till rättegång och att klienten dömdes till två månaders fängelse.
– Visst, det händer saker i det här yrket. Vi borde föra en debatt med polisen om hur utsatta vi är i vårt jobb för det är inga dunungar vi arbetar med precis. Ibland känns det som om polisen inte tar oss på allvar.
Hur mår du i dag?
– Ganska bra faktiskt. Har man 19 år i ryggen så är man lite härdad. Jag har bra stöd från min chef och mina kolleger, annars skulle det vara svårt att klara en sån här sak.
Har du funderat på att byta till ett lugnare och tryggare jobb?
– Nej.