Namn: Svante Karlsson. Fackligt uppdrag: Huvudskyddsombud Göteborg Energi, ingår i avtalsgruppen. Antal medlemmar: 700. Avtal: KFS Energi.Typ av avtal: Sifferlöst.
Är du nöjd med att ni har sifferlöst avtal?
– Ja, vi har haft en bra löneutveckling över tid, bättre än dem som har siffror i sina avtal. Dessutom skapar ett sifferlöst avtal en livligare diskussion lokalt om hur förutsättningarna ser ut i just vårt bolag.
Vad tycker medlemmarna?
– Min uppfattning är att de är nöjda med utfallet för kollektivet. Naturligtvis tycker en del att de har fått för lite för egen del, men det är nog ingenting som hänger ihop med det sifferlösa avtalet.
Inga nackdelar?
– Jo, att det ofta kallas nollavtal, det har skapat en brant uppförsbacke för oss och förvirring bland medlemmarna. Här förhandlas siffran fram lokalt utifrån hur det går för bolaget, men att kalla det nollavtal eller sifferlöst leder tanken fel. Kanske skulle det kallas processavtal i stället.
Vilka krav ställer sifferlösa avtal på arbetsgivarna?
– De måste förstå att även om vi inte har någon siffra i avtalet så måste vi arbeta fram en siffra lokalt. Hos oss på Göteborg Energi har det fungerat bra, annars skulle vi vara tvungna att gå tillbaka till ett avtal med fastslagna siffror.
Har de sifferlösa avtalen gett er mer pengar än vad ett procentavtal med miniminivå hade gjort?
– Inte varje år, men sett över tid har Visions medlemmar haft en bättre löneutveckling än kollegerna i Kommunal och Seko, som har siffror i sina avtal.
Vad skulle du tycka om sifferlösa avtal om du arbetade som tandsköterska inom landstinget?
– Rent generellt tror jag att modellen fungerar i företag som genererar sina egna pengar, det vill säga i företag som inte lever på anslag från stat, kommuner eller landsting. Tandsköterskorna inom landstinget har nog inget att vinna på ett sådant avtal.
Namn: Vivianne Lövgren. Fackligt uppdrag: Visions ordförande i Landstinget Uppsala. Antal medlemmar: 1 100.
Avtal: Löneavtal för kommuner och landsting. Typ av avtal: Lokal lönebildning med angiven miniminivå.
Vad tycker du om sifferlösa avtal?
– Medlemmarna är skeptiska och jag måste naturligtvis lyssna på dem även om jag inte är riktigt lika kategorisk för egen del. Om sifferlösa avtal ska fungera måste arbetsgivaren bli mycket bättre på att hålla medarbetarsamtal och lönesamtal. Även om alla chefer har fått utbildning fungerar det inte alls som det borde.
Så det är inget tryck från medlemmarna i den här frågan?
– Nej, det kan jag inte påstå. Diskussioner om sifferlösa avtal väcker bara rädsla och oro bland tandsköterskor och medicinska sekreterare. ”Då kommer jag aldrig få någon löneförhöjning”, lyder en vanlig kommentar. Om man tjänar 20 800 kronor när man går i pension efter ett helt yrkesliv är det inte så konstigt att man känner en viss misstro mot arbetsgivaren. Yrkesgrupper som sjuksköterskor och läkare får all uppmärksamhet och med ett sifferlöst avtal är man rädd för att bli ännu mer akterseglade.
Vad krävs för att sifferlösa avtal ska fungera för dessa yrkesgrupper?
– Cheferna måste bli bättra på att sätta löner. Lönesamtalen och medarbetarsamtalen måste fungera och chefen måste kunna motivera varför medarbetarna får den lön de får. Där är vi inte i dag.
Men du ser vissa fördelar med sifferlösa avtal låter det som.
– Jo, cheferna har sifferlösa avtal och de har ju fått högre löneökningar än övriga yrkesgrupper. När man får en procentsats betraktas den ofta som ett tak, åtminstone är det så i landstinget i Uppsala.
– För vissa kan det säkert vara bra med sifferlösa avtal, till exempel för mindre och efterfrågade yrkesgrupper, som till exempel ingenjörer. Men för de stora låglönegrupperna tror jag att rädslan är befogad. De skulle inte gynnas av ett sådant avtal.
Vad skulle du tycka om sifferlösa avtal om du arbetade i ett kommunalt bolag?
– Då hade jag antagligen varit positiv. I ett smalare yrke på en mindre arbetsplats skulle jag inte vara orolig för att halka efter lönemässigt.