– Det är naturligtvis bra för yrkets status att vi får en mer gedigen utbildning, säger Eva Herlitz, som arbetar på folktandvården Skoghall i Värmland.

Frågan om längden på tandhygienistutbildningen har diskuterats under många år. År 1977 blev tandhygienistutbildningen en ettårig högskoleutbildning och 1992 lades ytterligare ett år till. Numera finns även en möjlighet för studenter vid ett antal lärosäten att gå ett tredje år, men det är inte obligatoriskt.

I dag är tandhygienist den enda av de 21 reglerade yrkena inom hälso- och sjukvården som har en tvåårig utbildning.

En förlängning av utbildningen har tidigare föreslagits av Socialstyrelsen, Högskoleverket och Behörighetsutredningen. Men i en så kallad lagrådsremiss före sommaren sade regeringen nej.

I början av december föreslog socialutskottet att utbildningen bör förlängas, mot det beslutet reserverade sig regeringspartiernas representanter (M, FP, C, och KD). De konstaterade att 60 procent av tandhygieniststudenterna utbildar sig ett tredje år och att påbyggnadsutbildningen finns vid ett stort antal lärosäten.

Men förslaget fick majoritet i riksdagen eftersom Sverigedemokraterna stödde utskottets förslag. Det betyder att regeringen får i uppdrag att komma med ett lagförslag om att förlänga utbildningen från två till tre år.

För egen del har Eva Herlitz gått den tvååriga utbildningen och är nöjd med den. Men en förlängd utbildning kommer att få en rad positiva effekter för yrket, tror hon.

– Förhoppningsvis innebär det högre lön och att yrket blir mer känt. I dag är det många som inte vet vad en tandhygienist gör, säger Eva Herlitz.

Niklas Lindstedt

niklas.lindstedt@vision.se