NORGE
Den norska ekonomin är god och arbetslösheten är låg. I flera offentliga yrken är det svårt att hitta utbildad arbetskraft, exemplevis medicinska sekreterare. Lägre löner jämfört med den privata sektorn är en anledning, svårighet att få heltidsjobb en annan. Deltidsjobb är avsevärt vanligare i Norge än i Sverige, bara 44 procent av de kommunanställda i Norge har heltidsanställningar. I Sverige arbetar 73 procent av de kommunanställda heltid.
Liksom i Sverige pågår en stor diskussion om hur man ska hitta arbetskraft till den offentliga sektor i framtiden. Regeringen har beräknat att det kommer att saknas mellan 28 000 och 52 000 anställda i välfärdssektorn år 2030.
För de allra flesta anställda i kommunsektorn sker löne­förhandlingarna centralt och en del av löneutrymmet fördelas i lokala förhandlingar. För en mindre grupp, främst chefer och akademiker, bestäms hela löneökningen lokalt.

DANMARK
Den danska ekonomin är svag, men det finns tecken som tyder på att en vändning är i sikte. Folketinget (riksdagen) för en stram politik gentemot kommuner och regioner, vilket har lett till att antalet anställda i offentlig sektor har minskat dramatiskt. Parterna på arbetsmarknaden har kommit överens om att industrin ska vara löneledande, men generellt ligger lönerna högre än i Sverige, även inom offentlig sektor.
I Danmark är lönebildningen mer centraliserad än i Sverige. Arbetsgivare och de fackliga organisationerna gör upp om centrala avtal som ger en viss löneökning till alla. Det finns också ett lokalt varv där chefen och fackets representant förhandlar om lönen för de anställda, men här är utrymmet begränsat på grund av kommunernas dåliga ekonomi, enligt Steen V Kristensen, förhandlingschef på HK Kommunal.
– Vi vill att lönen ska vara olika för olika anställda, men inte nödvändigtvis individuell. Lönen bestäms utifrån kollegernas lön, kvalifikationer och vilka arbetsuppgifter man har. Något stöd för en mer individuell lönesättning finns inte bland medlemmarna, säger han.

FINLAND
Finland präglas just nu av ekonomiska svårigheter. Landet har många småkommuner (med så få som 1 500 invånare) som nu slås samman. I vissa fall har staten tvingat fram kommunsammanslagningar. Det finns också förslag på uppgifter som ska tas bort från listan över det kommunerna måste göra. I Finland använder man också flitigt en modell med så kallade permitteringar, som betyder att arbetsgivarna kan tvinga anställda att jobba deltid under en tid. Detta används även inom offentlig sektor. Den som är permitterad får då rätt till a-kassa. Just nu är det mycket permitteringar.
Sammanslagningar pågår på många arbetsplatser, och berör många administrativa tjänster.
– På flera håll har vårdpersonal  tagit över många arbetsuppgifter och många som jobbar administrativt är oroliga för jobben, säger Ulla Salmenheimo-West, regionombudsman på fackförbundet Jytyliitto som organiserar många av tjänstemännen inom välfärdssektorn.
I Finland har man länge haft en lönemodell där man fått sin lön satt utifrån givna lönetabeller. Nu sker en utveckling mot mer individuella löner. Enligt Ulla Salmenheimo-West är det dock fortfarande vanligt att exempelvis alla medicinska sekreterare på en arbetsplats får  samma löneökning.

SVERIGE
Arbetsgivarna och Vision har länge varit överens om Visions medlemmar ska ha individuella löner. För större delen av medlemskåren har det inneburit att det centralt förhandlats fram en miniminivå för löneökningarna (exempelvis 3 procent per år) som de anställda på en arbetsplats (som ett genomsnitt) inte ska gå under. Sedan tillkommer lokala förhandlingar som ger ytterligare löneökningar. I Visions senaste avtal är de två sista åren i det fyråriga avtalet sifferlösa, vilket innebär att löneökningarna i sin helhet avgörs lokalt.