Hege Nordheim jobbar som helsesekreterare, den norska motsvarigheten till medicinsk sekreterare, på en privat vårdcentral i Arendal på norska sydostkusten.
När hon ska berätta vad hon gör säger hon först ingenting om journalskrivning och administration. I stället räknar hon upp blodprovs­tagning, omläggning av sår, spolning av öron och liknande.
– Vi har det i vår utbildning, säger hon.

Sedan nämner hon uppgifter som att skanna dokument, skicka inbetalningskort, skriva kallelser till patienter och annat pappersarbete.
– Helsesekreteraren är vårdcentralens ansikte utåt så vi måste ge god och professionell service.

Men fortfarande nämner hon inget om journaler, så frågan måste ställas.
– Jo, vi journalför det vi själva gör, exempelvis om vi ger patienter råd per telefon. Sådant måste förstås dokumenteras. Men vi tar inte diktat från läkarna, det har vi slutat med på vårdcentralerna. Läkarna skriver sina journaler, och de skriver och skickar remisser också.

Vad är det bästa med jobbet?
– Patientkontakten. På en sådan här mottagning möter man människor i olika faser i livet med olika problem. Vi kan ha kontakt med fyra generationer från en och samma familj. Och om de exempelvis är kroniker så blir vi viktiga personer i deras liv. Det känns väldigt bra att kunna vara ett stöd för dem.

Det råder inga tvivel om att Hege Nordheim trivs med sitt jobb och är stolt över det hon gör. Men med yrkets allmänna status är det lite si och så.
– Det är väl inte så många unga som har det här jobbet som förstahandsval, säger hon.

Den som vill bli helsesekreterare i Norge i dag går en treårig gymnasieutbildning, men det pågår en diskussion om att göra den eftergymnasial. Det skulle vara ett sätt att höja statusen på yrket.
– Det skulle också innebära att de som söker utbildningen är äldre när de väljer inriktning. Det tror jag är bra, säger Hege Nordheim.

Lönen är bra med svenska mått mätt. En nyutexaminerad helsesekreterare får ungefär 27 000 svenska kronor i begynnelselön. Efter tio år är lönen uppe i cirka 32 500 svenska kronor och genomsnittslönen i yrket är över 35 000 svenska kronor.

Detta gäller i offentlig sektor. I privat finns ofta ett förhandlingsutrymme för den enskilda medarbetaren så där är lönen i regel lite högre.

Hege Nordheim vill inte säga sin lön, men hon är nöjd, konstaterar hon. Arbetstiderna är heller inget att klaga på, hon har kontorstid.
– Men de som jobbar på sjukhus har en fördel gentemot oss på vårdcentralerna. De har större möjlighet att göra karriär. Med en större organisation finns exempelvis möjlighet att söka chefsjobb.