Hur du blivit varm i biskopskåpan?

– Nej, inte än. Men däremot har det varit fantastiskt hittills. Jag trivs alldeles utomordentligt.

Är du nervös inför uppdraget?

– Ja, för att gå in i ett sådant här uppdrag är att gå in i något helt nytt. Som präst går det inte riktigt att förstå vad det innebär att vara biskop. Det är en sak att ana, men en helt annan att sitta på biskopens stol och faktiskt vara det jag nu är.

Ska Svenska kyrkan vara så öppen och modern som den är i dag?

– Jag brukar säga så här: ju närmre korset jag står ju öppnare kan jag vara mot andra. Det handlar helt enkelt om att vara trygg i sin egen tradition. I den tryggheten kan man ta in imamer i kyrkan och vandra i prideparad och göra alla möjliga saker. Jag hoppas kunna vara, och vill vara, en inkluderande snarare än en exkluderande biskop.

Vad är din bot på Svenska kyrkans medlemstapp?

– Vi måste vara tydliga med var vi står. Vi ska tala tydligt om Jesus. Och inte "banga" för det.

Kommer du längre ifrån vanligt folk nu som biskop?

– Jag kommer inte ha dop, vigslar och begravningar på samma sätt. Så ur det perspektivet gör jag det. Men samtidigt så kommer jag vara ute mycket i stiftet och möta människor i olika sammanhang.

Vad är den största skillnaden mot gamla jobbet som domprost?

– Att jag är vigd in i en ny tjänst. Kyrkan har ju en så kallad vigningstjänst som är tre led: diakon, präst och biskop. Nu har jag vigt mitt liv att vara biskop i Svenska kyrkan. Så det är ett väldigt stort steg.

Har du börjat hitta i ditt stift?

– Nej, inte än. Men till vissa saker i de större städerna hittar jag nu.

Johan Rönnblom

johan.ronnblom@vision.se