Lagen kan ge bättre skydd än avtal
2012-11-23, Tidningenvision.se
Kollektivavtalen i kommuner och landsting ger i vissa fall sämre trygghet för anställda än lagen. Det visar en ny rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering.
Carin Ulander-Wänman vid Umeå universitet har granskat villkoren i kollektivavtalen när det gäller anställningstrygghet. Hennes slutsats är att avtalens bestämmelser i flera fall är till nackdel för de anställda jämfört med lagstiftningen.
Ett exempel gäller visstidsanställningar. I lagen om anställningsskydd, las, är utgångspunkten för provanställningar att den ska övergå i en tillsvidareanställning om allt faller väl ut. I kollektivavtalens bestämmelser är det inte självklart, skriver rapportförfattaren som tycker att lagen är tydligare på den punkten. ”Det finns ingen uttalad målsättning i de landstings/kommunala avtalen att tillsvidareanställning ska utgöra den normala anställningsformen i verksamheten”.
Även när det gäller turordningsreglerna vid uppsägningar på grund av arbetsbrist finns skillnader. Bestämmelserna om hur turordningsreglerna ska tillämpas är otydliga i avtalen, menar rapportförfattaren. I kommuner och landsting finns inga gränsdragningsöverenskommelser om vilka fack som ska organisera vilka befattningar. Till exempel kan en socialsekreterare vara med i Vision eller i SSR. Det leder till att anställda med samma befattning och samma arbetsuppgifter kan hamna i olika turordningskretsar beroende på vilket fack de tillhör. Arbetstagarens trygghet att inte bli uppsagd i kraft av lång anställningstid, högre ålder och tillräckliga kvalifikationer kan dämed få mindre betydelse i kommuner och landsting jämfört med las regler, konstateras i rapporten.
Ett tredje exempel är rättigheterna för deltidsarbetare att få företräde till heltidsjobb. Enligt Ulander-Wänman har arbetsgivaren genom kollektivavtalet större möjligheter att välja vem som ska få gå upp i arbetstid än om lagens regler hade tillämpats.
Kjell Svahn, ombudsman på Visions enhet för löner och villkor, håller med om att lagens skydd ibland kan vara starkare än kollektivavtalen.
– Utvecklingen av avtalen och lagen går inte alltid hand i hand. När det till exempel gäller företrädesrätten till högre sysselsättningsgrad som tas upp i rapporten, så reglerades det i avtal långt innan det kom in i lagen. Det är något man får arbeta med för att utjämna skillnaderna, säger Kjell Svahn.
Ytterligare orsaker kan vara att parterna bedömt att det finns något annat som är viktigare att utveckla i avtalet än en viss rättighet.
– Till exempel ersättningar för övertid, jour och beredskap. Det är sådant som inte täcks in av lagen överhuvudtaget. Bättre semestervillkor, tjänstepensioner, försäkringar är andra exempel.
Men när det gäller just anställningstryggheten?
– Där har vi trygghetsavtal som parterna tagit ansvar för och som inte är reglerat alls i lag. På hela taget ger kollektivavtalen långt bättre rättigheter och möjligheter än vad enbart lagstiftningen gör.