”Empati och high tech” heter rapporten som beskrivs vare sig som en prognos eller en vision. I stället vill författarna se den som ett tankeexperiment och iakttagelser kring vård och omsorg som kan inspirera till nytänkande.

Och mycket handlar om teknik. Det mesta av städning, matlagning och personlig hygien sköts av robothjälpmedel heter det i beskrivningen av äldreomsorgen 2050. Dagliga rutiner dokumenteras automatiskt, information hämtas in via sensorer som mäter stress, uttorkning, vikt, medicinering, näring och motion. Loggningen av basaktiviteter gör det lätt att upptäcka om personalen är underbemannad och det går att säkerställa att både anställda och patienter mår bra. De gamla rollatorerna ersätts av exoskelett, servomotorer som sitter utanpå varje led och hjälper till vid behov. De tekniska hjälpmedlen vet också genom erfarenhet vilka personer som trivs tillsammans och styr promenaden så att de äldre får trevligt sällskap.

Dyrt? Ja, kommunernas budgetar kommer fortfarande att vara ansträngda men välfärdsrobotikens intåg gör samtidigt att dagens farhågor om en kostnadsexplosion kommer på skam. Resurserna används till forskning och utveckling av allt bättre hjälpmedel samt att ordna en värdig vardag. Mer empati.

2050 har alla äldre varit med om internetrevolutionen och den 3-D kommunikation som då är i bruk gör det möjligt att kommunicera med en känsla som ligger nära personalig kontakt.

Framtidsrapportörerna räknar dock med att utvecklingen går lite långsammare i socialtjänsten än i sjukvården. Socialtjänsten är inte lika pigg på att acceptera sensorer och automatisk övervakning. Motståndet, som bottnar i resonemanget att det inte går att ha maskiner som tar hand om människor, ger vika först när forskningen om brukarnöjdhet visar att människors trygghet och komfort ökar dramatiskt med de nya sätten att producera omsorg, förutspås i rapporten.

Mårten Kierkegaard

marten.kierkegaard@vision.se