Samtalet ger liten chans att påverka lönen
2012-03-09, Tidningenvision.se
”Lönen verkar redan vara satt när jag kommer till lönesamtalet.” Så lyder en av flera kritiska synpunkter
i Tidningen Visions undersökning om samtalsmodellen. Nu kräver Vision ett skarpare avtal för att rädda modellen.
Fakta
Vi skickade frågor om samtalsmodellen till 3 000 medlemmar. Vi fick 1 091 svar, det betyder en svarsfrekvens på 36,4 procent.
Drygt 1 000 medlemmar har svarat på Tidningen Visions frågor om samtalsmodellen, det vill säga att anställd och chef kommer överens om ny lön genom samtal. Även om en klar majoritet vill använda modellen nästa gång lönen ska sättas, visar svaren att det finns ett utbrett missnöje bland anställda i kommuner och landsting.
34 procent av dem som någon gång har fått sin lön efter samtalsmodellen tycker att den fungerar ”mycket bra” eller ”bra”. Den största andelen, 40 procent, anser att modellen är ”varken bra eller dålig” och 27 procent tycker att den fungerar ”dåligt” eller ”mycket dåligt” på deras arbetsplats.
På pluskontot sätts främst att samtalsmodellen gör att ”min chef får ökad kunskap om mitt jobb”, men nästan 40 procent av de tillfrågade ser ingen fördel överhuvudtaget.
Kritikerna pekar främst på att lönesamtal tar mycket tid utan att ge rättvisare löner och att chefen saknar mandat att sätta lön. Att chefen saknar kunskaper om de anställdas arbete och att chefen saknar kunskap om samtalsmodellen är andra synpunkter som förs fram.
En utbredd uppfattning är att chefen redan i förväg har bestämt löneökningen och att lönesamtalet bara blir ett spel för galleriet. Andra hävdar att chefen har fått en pott att fördela och att alla medarbetare får lika mycket för husfridens skull.
Trots de kritiska synpunkterna vill en majoritet (61 procent) av medlemmarna även i framtiden få lönen bestämd efter ett samtal med närmaste chef. 30 procent vill att facket förhandlar med arbetsgivaren och 9 procent att chefen ensidigt sätter lönen.
Undersökningar som fackförbundet Vision har gjort visar att de som har samtalsmodellen är mer nöjda med sin lön än de som inte använder modellen. Undersökningarna visar också att nöjdheten med samtalsmodellen minskar. Visions avtalsombudsman Kjell Svahn säger att minskningen beror på främst två saker: medlemmarna hade höga förväntningar på stort inflytande som inte har infriats. De upplever också att de lönesättande cheferna inte har mandat från ledningen att sätta de löner man tycker att de anställda är värda.
–Det är en tydlig signal om att modellen inte fungerar som det var avsett och den utvecklingen får inte fortsätta. Modellen bygger på att man känner att man kan påverka sin lön genom sitt arbete och att man har ett inflytande över sin lön. Känner medlemmarna inte det så fungerar inte modellen, säger Kjell Svahn.
I den pågående avtalsrörelsen satsar Vision på att öka kvaliteten i lönesamtalen. Chefernas ska få bättre möjligheter att påverka sina förutsättningar att sätta lön efter de anställdas arbetsinsatser och de anställda måste få större inflytande.
–Vi är princip överens med arbetsgivarna om att kvaliteten måste höjas. Det vi inte är överens om är hur långt man kan gå i en avtalstext. Arbetsgivarna är försiktiga med att skriva ett avtal som kan tydas som att vi som centrala parter lägger oss i den enskilda kommunens arbete. Men vi tycker det behövs starkare texter i avtalet som tydligare anger hur arbetsgivaren ska arbeta, säger Kjell Svahn.