”Jag sålde underkläder på telefon”
2012-03-20, Tidningenvision.se
Namn: Soran Ismail.
Yrke: Ståuppkomiker.
Ålder: 24 år.
Aktuell: Turnerar över hela landet med egen föreställning.
Vilket var ditt första jobb?
– Det var ett sommarjobb som telefonförsäljare. Jag sålde underkläder, ringde hem till folk och frågade om de ville prenumerera på kalsonger eller underkläder.
Trivdes du?
- Man jobbade på provision. Jag var ganska duktig så det blev en del pengar. Men det var ju också hemskt. Det fanns teamledare, de var väl typ 18-19 år, som hela tiden skulle drilla oss att sälja mer. En gång i timmen satte de igång: ”Nu kör vi! Vem har sålt mest? Bra gjort. Och vem har sålt minst?” För även de som sålt sämst var tvungna att räcka upp handen. Och vi var ju tonåringar som jobbade där, många var ju unga och sköra och kände sig väldigt utsatta.
Och själva försäljningen?
- Det tär på psyket. Ingen blir ju glad när telefonförsäljaren ringer. Själv tyckte jag
nästan det var komiskt när folk blev arga. Det är väl bara att lägga på i stället. Jag bara struntade i det och ringde nästa.
Men du sålde ju bra?
- Jo, men jag sålde ju noll om jag presenterade mig som Soran. Däremot jättemycket när jag sa att jag hette Johan. Alla med invandrarnamn gjorde likadant, och det rekommenderades av cheferna också.
Vad tyckte du om det?
- Jag kan förstå principen, att man litar mer på en telefonförsäljare med ett namn man känner igen. De flesta känner en Johan, men inte någon Soran.
- Men jag tror att det är bra att folk förstår att man som invandrare får ge upp till exempel sitt namn som ju faktiskt är en stor del av identiteten. I olika delar av samhället blir man konstant påmind om att man är lite utanför. Det behöver inte vara ont menat, men resultatet blir ändå att man känner så. Om man är medveten om det går det att jobba för en förändring.
Men företaget var uppenbarligen inte intresserat av att försöka förändra attityder?
- Klart jag tyckte det var dumt, men jag ville ju tjäna pengar och det hade inte blivit bättre av att jag insisterat på att sälja under mitt riktiga namn. Det är en lång process att förändra sådant här. Ponera till exempel att vi under hela vår uppväxt haft en nyhetsuppläsare i tv med slöja. Då hade vi inte tyckt det var något underligt med det nu. Det blir ju bättre och bättre, men det negativa är när folk inte erkänner att problemet finns.