Landstingen är i dag skyldiga att göra kontroller av personer som söker tjänster där man jobbar med barn som har funktionsnedsättningar och omfattas av LSS-lagstiftningen, till exempel utvecklingsstörning. Men Värmlands landsting vill gå betydligt längre.
Just nu tar man fram riktlinjer för att kunna kontrollera alla som söker tjänster som innebär patientkontakt. Kontrollerna ska göras genom att man uppmanar arbetssökande att visa upp utdrag ur polisens belastningsregister.
Landstinget har inlett förhandlingar med facken om hur kontrollerna ska gå till. Yrkeskategorier som omfattas är till exempel tandsköterskor, läkare, sjuksköterskor, kuratorer, transportörer, tandläkare och tandhygienister.
Personalchefen Gunnar Blomquist räknar med att riktlinjerna ska vara klara till sommaren. Han säger att landstinget vill göra kontrollerna som en försiktighetsåtgärd eftersom barn med funktionsnedsättningar och andra utsatta personer kommer i kontakt med många olika personalgrupper i landstinget och att det på förhand är svårt att veta vilka yrkeskategorier de kommer att möta.
–Eftersom gränserna är så svåra att dra vill vi införa kontroller på samtlig vårdpersonal. Då har vi tryggat upp oss så att inte någon faller mellan stolarna, säger han.
En av stötestenarna är vem som ska fatta beslut om en arbetssökande som begått brott ska få ett jobb eller inte.
–Det ska inte ligga på varje avdelningschef utan bör beslutas högre upp i organisationen för att få en riktig tolkning och hantering. Det ska också ske en värdering av det eventuella brott man har begått mot de arbetsuppgifter man har. Har man åkt fast för fortkörning är det ju inte intressant i sammanhanget, säger Gunnar Blomquist.
Vad är det för brott som kan leda till att man inte får jobb?
–Tydliga exempel är brott med sexuell anknytning som våldtäkter, pedofilbrott, utnyttjande av barn, misshandel och liknande.
Ser du någon risk att det här kan leda till ingrepp i den personliga integriteten?
–Självklart måste vi behandla det här med stor försiktighet och vi har också en diskussion med våra fackliga företrädare. Huvudsyftet är att det ska vara förebyggande, att personer som vet med sig att man kanske inte skulle bli godkänd låter bli att söka arbete hos oss, säger Gunnar Blomquist.
Beslutet att begära in registerutdrag från jobbsökande kommer från tjänstemännen i landstinget. Men landstingsstyrelsens ordförande Fredrik Larsson (M) ställer sig helt bakom beslutet.
–Jag har inga synpunkter på det. Det låter som ett okej sätt att hantera det på, säger han.
Visions avdelningsordförande Annica Sundin säger att det kan vara bra med registerkontroller när det gäller patientsäkerheten för extra utsatta grupper. Men då krävs att reglerna är väldigt tydliga vilka yrkesgrupper som ska omfattas och vilka typer av brott som ska leda till att en jobbsökande kan väljas bort.
–Det ska vara väldigt preciserat och ska inte hänga på enskilda chefers tolkningar. Tycker arbetsgivaren att vi ska kontrollera all personal eller att vi ska kontrollera för vilka brott som helst är det inget bra alternativ, säger hon.
Annica Sundin tycker att begreppet patientnära tjänster är för diffust.
–Vad ingår i det? Är det vårdadministratörer som sitter i en reception eller en fastighetstekniker som byter rör i ett patientrum? Det finns många frågor som vi vill ha svar på först innan vi kan ta ställning.
Hon säger också att det förs diskussioner om att landstinget vill göra kontroller på redan anställda inom vissa verksamheter.
–Vad ska vi då göra med befintlig personal som de upptäcker, är det skäl för uppsägning eller omplacering?