Socialstyrelsen har haft i uppdrag att följa upp vårdgarantin och kömiljarden under tre års tid. I dag presenteras slutrapporten för regeringen.
Den samlade bedömningen i rapporten är att vårdgarantin och kömiljarden haft positiva effekter och ökat tillgängligheten för nya patienter. Samtidigt poängterar Socialstyrelsen att det inte går att avgöra om de positiva effekterna överväger de negativa.
– Det är väldigt svårt att säga ”ja, det har blivit bättre”. Som alla reformer så finns det både positiva och negativa effekter, säger Marianne Henning, utredare på Socialstyrelsen.
Nya patienter som vänder sig till primärvården har fått vänta kortare än tidigare, samt fått träffa en läkare inom sju dagar. Även antalet patienter som väntar på ett besök hos en specialist har minskat. Färre tvingas vänta mer än tre månader. Dock anser fortfarande två av tre patienter att väntetiden för specialistbesök varit oacceptabelt lång.
Samtidigt som vissa fått vänta kortare har andra missgynnats. Socialstyrelsen menar att det förekommer undanträngningseffekter, att väntetider för återbesök samt patienter med behov av upprepade läkarbesök kan missgynnas. Det gäller främst äldre, kroniskt sjuka och personer med flertal sjukdomar.
– Men vi vet inte hur mycket undanträngning det har förekommit, säger Marianne Henning.
Kommer Socialstyrelsen att försöka mäta det framöver?
– Jag betvivlar att vi någonsin kommer få ned det på decimalnivå, så att säga. Det går inte. Men det går att få betydligt bättre uppföljning. Vi har haft synpunkter på hur man mäter väntetider och vill ha bättre möjlighet att följa upp olika patientgrupper. Vi har ett uppdrag nu att titta närmare på hur man kan förbättra det, säger Marianne Henning.
Vårdgarantin har inte bara haft effekter på väntetiderna, menar Socialstyrelsen. Den har även inneburit större patientinflytande, bättre kommunikation med patienterna och tydligare besked från läkarna. Saker som är svåra att värdera i siffror. Ytterligare en svår sak att värdera och kartlägga är i vilken utsträckning landstingen köper vård från andra landsting för att klara vårdgarantin.
– Det vi vet är att samtliga landsting köper en hel del vård, både inom och utanför landstingets gränser för att få del av vårdgarantin, säger Marianne Henning.
Landstingen kan alltså få pengar fast de skickar i väg sina patienter?
– Ja, för då innebär det att de klarar vårdgarantin och får ersättning från garantin.
Kan det påverka de egna patienterna negativt i de landsting som tar emot andras patienter?
– Det är svårt att säga något om. Men vi vet att Stockholm har gått ut med en uppmaning till verksamheten att man inte får prioritera utomläns patienter framför de egna, så det betyder väl att det har förekommit vissa negativa effekter, säger Marianne Henning.