Stora vinster på personlig assistans
2012-06-05, Tidningenvision.se
För liten del av assistansersättningen går till löner. Följden har blivit att vinstdrivande assistansföretag överkompenseras med två miljarder kronor om året, visar en granskning.
För kommuner är det en dålig affär att anordna personlig assistans. Schablonersättningen på 267 kronor i timmen täcker inte kostnaderna för löner och administration. För assistansföretagen, som generellt har lägre kostnader till följd av bland annat lägre löner, är det desto mer lönsamt.
Det visar en analys av timschablonen för personlig assistans som gjorts av ISF, Inspektionen för socialförsäkringen.
Konsekvensen har blivit att vinstdrivande företag har tagit en allt större del av assistansmarknaden, samtidigt som kommunerna utför allt mindre i egen regi. I Västerås har kommunen till och med lagt ned sin assistansverksamhet och hänvisar numera alla brukare till ett privat vårdföretag. Andra kommuner följer i samma spår.
1997, när schablonersättningen infördes, utfördes en fjärdedel av all personlig assistans av företag, nu är andelen snart hälften. Och det är en lönsam bransch, visar IFS granskning. Av schablonersättningen på 267 kronor är tanken att 87 procent, 160 kronor plus sociala avgifter, ska användas till löner för personalen. Resterande 13 procent ska gå till övriga kostnader inklusive vinst. I själva verket är lönekostnaden betydligt lägre, i snitt 141 kronor i timmen, med följden att en större del av ersättningen kan användas till övriga kostnader, eller tas ut i vinst. Enligt ISF uträkningen överkompenseras de privata företagen med 54 kronor per assistanstimme, vilket motsvarar 2,3 miljarder kronor per år under 2011 och 2012..
ISF föreslår att regeringen ser över systemet med schablonersättning så att den bättre speglar nivån för assistenternas löner.