"Arbetsbelastningen har blivit tuffare, man hinner i princip aldrig prata med arbetskamrater. Vissa har sömnproblem till och från. Man löser sina problem om natten." Så skriver ett av de över 2 000 skyddsombud som har besvarat Tidningen Visions enkät.

80 procent av de svarande bedömer att den psykosociala arbetsmiljön är bra eller ganska bra på arbetsplatsen. Men många – 35 procent – hävdar att den har försämrats de senaste två åren.

De områden som skyddsombuden anser är viktigast att jobba med på arbetsplatsen är stress och arbetsbelastning samt chefs- och ledarskapsfrågor.

Vissa formuleringar återkommer i svaren: överbelastade medarbetare, mer stress, för lite personal, otydligt ledarskap, besparingar och stora omorganisationer.

Fredrik Wicksell, ungdomskonsulent på Westerlundska gymnasiet i Enköping, är ett av de skyddsombud som deltagit i undersökningen. Han anser att den psykosociala arbetsmiljön på hans arbetsplats är ganska bra, men att den har försämrats betydligt på senare år.

– Politiska beslut har gjort att vi har tvingats skära ner på personal. Elevgrupperna har blivit större, säger Fredrik Wicksell.

Han har jobbat som ungdomskonsulent i sex år på det som nu heter introduktionsprogrammet och som förut kallades IV-programmet. Tidigare var de fyra heltidsanställda på 15 elever, sedan bantades styrkan till två anställda. Nu har tre personal ansvar för 40 elever.

– Jag har inte möjlighet att göra ett lika bra jobb längre. Dessa elever behöver mycket uppbackning men i dag har vi väldigt lite tid per elev.

Catrin Hjerpe, som jobbar med parkeringstillstånd på serviceför­valt­ningens kontaktcenter i Stockholms stad, upplever också att det blåser snålare. Efter en omorganisation som beslutats av politikerna är hon och kollegerna tvungna att handlägga ärenden parallellt med att de passar telefonen. En dålig kombination, menar Catrin Hjerpe.

– Vi måste numera svara inom ett visst antal sekunder. Det har blivit ett väldigt tryck, många inkommande samtal. Det blir jobbigt för hjärnan att alltid bli avbruten.

Att ständigt växla spår leder till merjobb, menar hon.

– Man skriver fel och får gå tillbaka och göra om för att det ska bli rätt.

Även andningspauserna har kortats. Förut hade de 45 minuters lunchrast, nu har det minskats till en halvtimme.

– Känner man för att sitta och pusta en liten stund till så måste man ha gjort upp om det själv innan med någon kollega. Annars påverkas någon arbetskamrats rast, säger Catrin Hjerpe.

På plan- och bygg i Kungsbacka jobbar Ulrica Molander som ekonomiadministratör med ansvar för bygglovskostnader.

– Kungsbacka är en inflyttningskommun, vilket innebär många bygglovsansökningar och väldigt hög arbetsbelastning. Samtidigt är det många som har slutat och det innebär att vi måste lära upp nya medarbetare.

– Arbetsgivaren är medveten om problemen, men gör inte tillräckligt. Man försöker hitta snabba lösningar för att komma vidare.

Men Ulrica Molander ser viss ljusning när det gäller den psykosociala arbetsmiljön. Förra hösten gjordes en ommöblering som ledde till att administratörerna bildade en egen grupp och fick egen chef.

– Nu har jag fått en chef som bättre förstår vad jag gör.


 

Karin Warne

karin.warne@vision.se