Riksnormen för ekonomiskt bistånd är det minimum för hur mycket pengar en bidragstagare ska få till dagliga utgifter som
mat, kläder och så vidare. I december varje år beslutar regeringen om storleken på bidraget.

Socialdepartementet delar sen upp riksnormen i olika poster. Därefter skickas indelningen ut till landets kommuner.  Men i år kom det inget utskick.

–Vi väntade och väntade, tills mitten av januari då vi fick ett kort besked från Socialdepartementet om att ”det här tänker vi inte göra”, säger Annelie Sjöberg, strateg på stadsförvaltningen i Stockholm och aktiv i Vision.

Hon är kritisk till att inte dela upp summan. Något som alltid gjorts tidigare. Riksnormen ska vara lika i alla kommuner enligt det riksdagsbeslut som finns. 

–Uppdelningen är viktig om det ska resultera i lika behandling mellan kommunerna. Det är inte alla personer som får fullt bidrag i alla lägen. Ibland får man matpengar, ibland får man vissa poster för umgänge med sina barn och så vidare. Den delen blir tämligen godtycklig när kommunerna själva ska räkna, säger Annelie Sjöberg.

Hur kommunerna ska räkna är frågan. Socialdepartementet har inte redovisat hur uppdelningen tidigare gjorts. Kommunerna har nu endast fått en hänvisning till Konsumentverket.

–I stället för att en person på departementet ska göra den här beräkningen så ska en tjänsteman i varje kommun nu sitta och uppfinna modeller och göra beräkningar. Det blir en stor arbetsbörda, säger Annelie Sjöberg.

Ulrik Lindgren är politisk sakkunnig på Socialdepartementet. Han menar att allt rör sig om en kollektiv missuppfattning som pågått år efter år. 

Varför görs ingen uppdelning?

–Regeringen har aldrig gjort en uppdelning. Det har bara varit ett exempel på hur man kan dela upp bidraget, säger Ulrik Lindgren.

Regeringen sätter storleken på bidraget för åldergrupp och hushållsstorlek, men det är kommunerna som ska bestämma hur summorna ska fördelas på de poster som ingår i riksnormen. Så har det alltid varit, menar Ulrik Lindgren.

–Det har inte heller skett någon rättsförändring på området, men det råder en utbredd missuppfattning att våra exempel är bindande. I själva verket har det varit upp till varje enskild kommun att bestämma hur fördelningen ska göras, säger Ulrik Lindgren.

Blir det problem för kommunerna att själva räkna?

–Nej, det är enkelt för kommunerna att räkna själva. De har Konsumentverkets pris- och konsumtionsunderökningar till sin hjälp. Nu finns det skillnader i de uppräkningarna och summan för riksnormen – men de beräkningarna kan ge god vägledning till fördelningen, säger Ulrik Lindgren.

Stockholms stad planerar nu att lämna en skrivelse till Social­departementet där de kommer att efterfråga tydligare riktlinjer och instruktioner i hur man ska göra beräkningarna.

–Vi kan ju inte begära att de ska bestämma över oss, men vi kan begära att de redovisar hur de har räknat, säger Annelie Sjöberg.