Usla villkor får tolkar att sluta
2011-09-09, Tidningenvision.se
Dålig utbildning, låg status, dumpade priser och ointresse från uppdragsgivarna. Ett stort forskningsprojekt vid Lunds universitet har granskat tolkarnas arbetsvillkor – och målar upp en dyster situation.
Fakta
5 000–6 000 personer arbetar i dag som tolkar i Sverige, omkring 1 000 av dem har det som huvudsaklig försörjning. Arabiska, somaliska, spanska, turkiska, finska, dari/pashto, kurdiska och bosniska är några av de språk som tolkas mest i Sverige.
Under tre år har tre forskare vid Lunds universitet under namnet Tolkprojektet synat tolkarnas arbetsvillkor, hur tolkningen fungerar och vad den innebär för integration och rättssäkerhet. 26 tolkar har intervjuats vid flera tillfällen, man har varit med vid tolkningstillfällen och följt blivande tolkar under utbildning. Sammantaget har forskarna träffat flera hundra tolkar.
Resultatet är nedslående. Många tolkar upplever att statusen på yrket är låg och att man närmast ses som ett nödvändigt ont. Många lämnar dessutom yrket.
–Från det övriga samhället ser man inte riktigt på tolkens jobb som ett yrke. Man ser på tolkning som något vem som helst som kan två språk kan göra, säger Kristina Gustafsson, en av forskarna i projektet.
Kristina Gustafsson och hennes kolleger konstaterar att utbildningen för tolkar är för kort och inte anpassad till de språk som i dag efterfrågas. Inga intressegrupper driver heller på för att tolkningen ska bli bättre och stora uppdragsgivare, som kommuner och landsting, har bidragit till att dumpa priserna för tolkning. Tolkars arvoden har, enligt Kristina Gustafsson, i princip stått stilla sedan 1990-talet.
Tolkens roll ses inte heller som en viktig samhällsfråga, menar forskarna.
–Vi vill vända på det. Tolkanvändningen är ömsesidig och det ligger i hela samhällets intresse att det fungerar bra. Läkaren behöver tolken lika mycket som patienten gör, säger Kristina Gustafsson.
Victoria da Silva är tolk med portugisiska som tolkspråk. Hon känner igen den arbetssituation som forskarna beskriver.
–Att yrket har låg status märks väldigt tydligt på lönen, man är inte värd mycket, säger hon och ger ett talande exempel.
–Vissa av tolkförmedlingarna skickar ut uppdrag på sms, den som svarar först får det. För förmedlingarna spelar kvaliteten på den man skickar ingen roll.
Vad ska då göras för att förbättra situationen? Kristina Gustafsson hoppas på mer påtryckningar från invandrarföreningar. Hon vill också se en längre och bättre utbildning, inriktad på de språk som verkligen efterfrågas.
Att offentliga upphandlare tittar mer på kvaliteten på tolkningen, och inte bara priset, är ytterligare något hon anser behövs för att förbättra tolkningen och tolkarnas arbetsvillkor. Runt en miljard läggs årligen på tolkning i Sverige.
–Så det är inga jättesummor det handlar om, men de är väldigt avgörande, säger Kristina Gustafsson.