Svårt att lyfta lönen för kommunanställda
2011-09-28, Tidningenvision.se
Utrymmet för att göra lönekarriär är litet för kommunanställda. Trots att både fack och arbetsgivare är överens om att lönen ska vara individuell och differentierad har lönespridningen inte ökat under de senaste 20 åren.
–Det är ett stort problem som pressar lönerna mot mitten i yrket i stället för uppåt. Den som tar på sig nya och mer kvalificerade arbetsuppgifter måste också få betalt för det, säger Kjell Svahn, ombudsman på Visions funktion för löner och villkor.
År 2001 skrevs det in i det centrala löneavtalet mellan dåvarande SKTF och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, att lönesättningen ska vara individuell och differentierad.
Sedan dess slås det regelmässigt fast i de lokala lönedokumenten att ökad lönespridning är bra både för den generella lönenivån och för den enskildes möjlighet att göra lönekarriär.
Men trots att fack och arbetsgivare är överens har utvecklingen i kommunerna gått åt fel håll. Det framgår av Medlingsinstitutets lönestrukturstatistik för 2010 som visar hur lönespridningen har utvecklats inom olika sektorer sedan 1992.
Som mått används en skala där man undersöker hur mycket mer de 10 procent bäst betalda tjänar än de 10 procent som tjänar minst.
För privat sektor, stat och landsting har lönespridningen ökat under perioden och ligger nu över 2. Det vill säga de 10 procent bäst betalda tjänar dubbelt så mycket som de 10 procent lägst betalda.
Men kommunerna utgör ett undantag. År 1992 var spridningen mellan de högst och de lägst betalda kommunanställda 1,6. År 2010 hade siffran till och med minskat något.
–I kommunerna finns många stora yrkesgrupper som till exempel socialsekreterare och lärare. Det har en tendens att göra arbetsgivarna försiktiga eftersom det kan bli spänningar i arbetsgruppen om chefen inte kan förklara de ökade löneskillnaderna så att medarbetarna förstår, säger Kjell Svahn.
Han påpekar att lönespridningen för Visions yrkesgrupper är liten även inom landstinget.
–Där finns tandläkare och läkare som tjänar bra och har stor lönespridning, men motsvarande yrkesgrupper finns inte i kommunerna. Men för en skicklig tandsköterska är möjligheten att få betalt som en skicklig tandsköterska ytterst begränsad, säger Kjell Svahn.
Vad krävs då för att lyckas med det som så många har gått bet på under de senaste 20 åren? Kjell Svahn pekar på behovet av tydliga och användbara lönekriterier, som hjälper cheferna att bedöma de anställdas arbete. Han anser att det är hög tid att skruva åt de lokala parterna hårdare:
–Historien har lärt oss att det krävs mer distinkta tag. Det räcker inte med att vi är överens med SKL om att det är bra med ökad lönespridning. Vi måste skriva mer bindande avtal som styr en del av löneökningsutrymmet åt det hållet, säger Kjell Svahn.