”Jag sålde råttor och kondomer”
2011-09-06, Tidningenvision.se
Fakta
Namn: Niklas Strömstedt.
Ålder: 53 år.
Yrke: Artist och låtskrivare.
Aktuell: Programledare för Tack för musiken i SVT.
Vilket var ditt första jobb?
– Det var som springpojke på Expressens vaktmästeri på jullovet när jag var 12-13 år. Min pappa (Bo Strömstedt, reds anm) jobbade ju på tidningen och jag hade varit där en hel del och lärt känna gubbarna i vaktmästeriet. De behövde ha någon som de kunde sparka på, som sprang och köpte cigaretter och skickade rörpost.
Hur kändes det att bli sparkad på?
– Jag överlevde de sparkarna. Det var ju ett springgrabbsjobb och jag var bra på att springa på den tiden, för jag spelade mycket fotboll.
Tjänade du bra som springpojke?
– Jag kommer ihåg att det var dubbel ob om man jobbade juldag och annandag. Jag tjänade jättemycket – flera hundra kronor. Fast första gången som jag tjänade egna pengar var egentligen när jag och mina kompisar i 10-årsåldern hjälpte folk att bära hem julgranar från Hagsätra centrum. Ibland fick man gå en hel kilometer för bara en spänn och ibland fick man 10 kronor.
Vilka julgranskunder var snålast?
– Kvinnorna var generellt både vänligare och mer generösa än männen.
Hade du några sommarjobb?
– 1973 stod jag i en kiosk på Smådalarö och sålde allt från frallor och sega råttor till kondomer och Bullens pilsnerkorv. Det var jätteroligt, för alla ungdomar hängde runt kiosken och käkade godis. Jag jobbade 9–13 och hade ledigt resten av dagen.
Vad hade du för framtidsdrömmar på den tiden?
– Helst ville jag bli fotbollsproffs i Barcelona, men det var häftigt med musik också.
När började musiken ta överhanden?
– Jag började som discjockey på Högalids ungdomsgård vid Hornstull när jag var 15–16 år. Sedan spelade jag skivor på discot Jump In som låg på Gröna Lund. Första veckan, när ägaren skulle testa mig som dj, fick jag bara pizza och öl som betalning. Jag fortsatte som discjockey under gymnasiet på diskoteket Atlantis. Där träffade jag Ulf Lundell som behövde en pianist i sitt band.
Har du haft nytta av erfarenheterna som granbärare och godisförsäljare?
– Ingen direkt praktisk nytta mer än vetskapen om att det är viktigt att jobba – det är en enorm frihet att tjäna egna pengar och slippa vara beroende.