Dyrt att anpassa för klimatförändringar
2011-09-09, Tidningenvision.se
Kunskaperna om riskerna att drabbas av skyfall och översvämningar har ökat i kommunerna. Men när det gäller att bygga barriärer och andra permanenta skydd går det trögare. En orsak är att det är dyrt.
2007 slog Klimat- och sårbarhetsutredningen fast att riskerna för naturolyckor kommer att öka och att det behövs stora investeringar för att förebygga skador. Lagen ändrades så att kommunerna måste ta hänsyn till risker för översvämningar och ras vid nybyggen. Och beredskapen ökade.
För två år sedan uppgav nio av tio kommuner i en undersökning från Sveriges Kommuner och Landsting att de arbetar med klimatanpassning i sin planering.
–Utredningen blev en spark i rumpan på myndigheterna. Det har ju länge funnits stora kunskaper på lokal nivå, men nu är även de kommuner som inte drabbats med och engagerar sig, konstaterar Leif Gustafsson, beredskapsdirektör på länsstyrelsen i Värmland.
Långt ifrån alla kommuner har ännu allt underlag som behövs för att kunna planera för översvämningsrisker – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, gör provtagningar och kartor efter riskprioritering. Men fler har fått tillgång till översvämningskartor och har koll på vattennivåer och flöden.
–Vi har väldigt bra analyser av hotet från översvämningar. Däremot har vi inte kommit lika långt när det gäller motåtgärder, säger Leif Gustafsson.
Varför?
–Det kräver stora resurser. Att till exempel bygga barriärer och erosionsskydd kostar väldigt mycket pengar.
Det finns statsbidrag att söka. Men de 40 miljoner kronor som fördelas varje år räcker inte långt. För en utsatt kommun kan investeringarna för barriärer, vallning, slussportar med mera landa på över 100 miljoner kronor.
–Ett tiotal kommuner får bidrag varje år, men det är många fler som söker. Vi måste prioritera. Sedan måste kommunerna som får bidrag också punga ut med en stor del av kostnaden själva. Det är många som inte har råd, säger Cecilia Alfredsson, handläggare på MSB.
Kommuner som drabbats har kommit längst. Bland dem finns till exempel Kristianstad, Göteborg, Sundsvall och Karlstad. I Karlstad finns sedan i fjol ett detaljerat översvämningsprogram om hur man ska arbeta för att möta risker från Vänern och Klarälven.
–Det vi tittar på nu är hur vi ska kunna skydda sjukhuset, och även bygga permanenta barriärer längre upp i Klarälven, säger Anna Sjödin, översvämningssamordnare i Karlstads kommun.
Att höja gång- och cykelvägar och skära av vattnets inflöde vid sjukhuset kommer att kosta minst 70 miljoner kronor.