Delade meningar i Falköping
2011-09-14, Tidningenvision.se
Bara en dryg vecka har gått sedan SKTF gick i graven och fackförbundet Vision föddes. Tidningen Vision åkte till Falköping för att ta pulsen på några medlemmar efter namnbytet.
Vision. Personalen på Falköpings biståndsenhet smakar på ordet. Ännu ligger inte namnet helt naturligt i munnen, tungan slinter och vill hellre forma den gamla välbekanta bokstavskombinationen SKTF.
–Vision är ett svävande namn, säger Inger Fernhed, som är biståndshandläggare och medlem i förbundet sedan 30 år.
–Ja, lite diffust, säger kollegan Elisabeth Deremyr.
–Fast samtidigt är vision ett ord i tiden. SKTF har ju inte betytt något de senaste åren. Det var passé, så det var nog dags att byta namn, tillägger Inger Fernhed eftertänksamt.
Det är fredagsfika och i den Visionslila soffan sitter kollegerna och mumsar på hembakta småkakor. 15 av biståndsenhetens totalt 20 anställda är medlemmar i förbundet och kvällen innan har flera av dem varit på den lokala Visionsavdelningens namngivningsfest.
Det var party i en omgjord ladugård en bit utanför Falköping, med middag bland spiltorna och bar i före detta hönshuset. Tipspromenad och ballonglekar stod på schemat.
–Jag har fått blandade reaktioner på namnbytet. En del har full förståelse för att det kostar pengar att förändra ett namn, säger Christina Croona, som sitter i den lokala styrelsen och var med och ordnade kalaset.
Kollegerna i fikarummet är vare sig speciellt upprörda eller särdeles lyriska över det nya namnet.
–Jag hade nästan glömt att förbundet skulle byta. Jag tycker inte att det är så betydelsefullt med ett nytt namn, säger Ellinor Damberg-Falck som jobbar som ekonomihandläggare.
Kristina Leijon däremot, som är biståndshandläggare och sitter i den lokala avdelningsstyrelsen, satt som klistrad vid datorn och Tidningen Visions sajt den kväll som namnet tillkännagavs.
–Jag ville veta med en gång. Så nyfiken var jag.
Tycker ni att det är ett bra namn?
–De som är yngre kanske tycker att det är flashigare. SKTF låter lite tråkigt, säger Inger Fernhed.
Ellinor Damberg-Falck menar att namnet är för kort.
–Det hade varit bättre med Visionen. Som Unionen. Det ligger liksom bättre i munnen. Jag säger fel hela tiden, hon.
–Nu blir vi visionärer! Det låter nästan som missionärer, säger Kristina Leijon och kollegerna skrattar lite.
Namnbytet kostar 20 miljoner – är det värt det?
–Jag har inte hört den summan förut. Jag har bara hört att festen i Blå hallen kostade 4 miljoner kronor. Det är klart att 20 miljoner är mycket pengar, säger Kristina Leijon och fortsätter:
–Fast samtidigt är jag inte insatt i vad det brukar kosta att byta namn. Kanske är det helt rimligt. Jag tycker att det är viktigt att förbundet lägger korten på bordet och berättar för medlemmarna exakt vad festen och namnbytet kostat. Annars kan det bli som i Röda Korset (där en chef svindlade bort miljoner kronor, reds anm). Det är bättre att berätta öppet, säger Kristina Leijon.
Namnet är ju mest kosmetika – förväntar ni er något extra från förbundet nu?
–Jag tycker att förbundet har vaknat de senaste 7-8 åren. Det har varit en väldig aktivitet här i Falköping med mycket lunch- och frukostmöten. Det har hänt väldigt mycket och jag hoppas att det fortsätter hända, säger Inger Fernhed.