Bara mellan 2008 och 2010 minskade antalet biblioteksassistenter i landet med över 10 procent.
Tidningen Vision har gjort en enkätundersökning där 82 av 136 bibliotekschefer – nära 60 procent – svarar att de har dragit ned på assistenter den senaste treårsperioden.
I hälften av fallen har minskningen gjorts på grund av budgetneddragningar. Resten uppger att tjänsterna för bilblioteksassistenter har omvandlats till bibliotekarietjänster eller att man i stället har anställt någon form av specialist.
En viktig förklaring är den tekniska utvecklingen som gjort att många arbetsuppgifter har rationaliserats bort. Utlåning och återlämning har till stor del ersatts av självbetjäning, katalogkorten som tidigare skulle sorteras in har försvunnit och i dag köper biblioteken färdigplastade böcker.
I flera kommuner, bland annat Lekeberg och Salem, har man plockat bort biblioteksassistenterna helt och hållet. På Salems bibliotek gick den sista i pension för tre år sedan och samtliga anställda är bibliotekarier.
– Det är en liten arbetsplats. Vi har alla tjänst vid informationsdisken och där behövs kvalificerad personal, säger Marie Holmqvist, bibliotekschef i Salems kommun.
Kan bara bibliotekarier klara det?
– Många äldre assistenter är precis lika duktiga som bibliotekarier. Men det går inte att rekrytera nya assistenter och få den kompetensen som byggs upp under många år.
Assistentuppgifterna i Salem har i stället fördelats på de sex bibliotekarierna. Så förutom att hjälpa låntagarna och sköta andra bibliotekariesysslor tar de också hand om registrering av tidskrifter, kravhantering, att räkna kassan med mera.
– Egentligen är det tokigt för det utarmar bibliotekariernas roll. Men å andra sidan är det viktigt att vi har en professionalitet när vi möter besökarna i biblioteket. Det överväger, säger Marie Holmqvist.
Aslaug Madsen, bibliotekschef i Mörbylånga på Öland, har fortfarande assistenter anställda, men tror att yrkeskategorin kommer att ha försvunnit helt och hållet från kommunen inom 10–15 år.
– Jag tror detsamma gäller för biblioteksbranschen överlag. Hela assistentsystemet, där viss personal gör ditten och andra gör datten, känns väldigt gammalmodigt, säger hon.
På Aslaug Madsens initiativ har kulturnämnden i Mörbylånga beslutat att alla vakanser på biblioteket ska ersättas med högskoleutbildad personal.
– Då kan jag rekrytera den kompetens som saknas utan att behöva förhandla varje gång. En person med bibliotekarieutbildning är mer flexibel och kan göra allt som behövs, allt från att hålla i bokprat till att sköta marknadsföring, resonerar Aslaug Madsen.
I Katrineholm har man på fyra år minskat från 9 till 3 biblioteksassistenter. Orsaken är besparingar och en medveten personalpolitik att inte ersätta de som går i pension eller slutar med nya assistenter.
– När vi fick direktiv om att minska personalen valde jag assistenter eftersom bibliotekarier har högre kompetens, säger bibliotekschef Lars Nellde.
Men bibliotekarier är inte heller direktkvalificerade vid nyanställningar på Katrineholms bibliotek. Lars Nellde menar att det behövs andra kompetenser också: Webbutvecklare, marknadsförare och bibliotekarier med spetskompetens inom IT.
– En av våra stora uppgifter i dag är att främja digital delaktighet, att erbjuda de 20 procent av befolkningen som står utanför IT-samhället kunskap att behärska internet. Det kräver insikt, kunskap och pedagogiska färdigheter hos personalen.