Olika a-kasseavgifter påverkar inte lönerna
2011-10-10, Tidningenvision.se
Det hårt kritiserade systemet med olika avgifter till a-kassan som alliansregeringen införde 2008 fungerar inte. Det anser fack och arbetsgivare i en undersökning som fackförbundet Unionen gjort.
Sommaren 2008 införde regeringen en arbetslöshetsavgift som a-kassorna tar ut av medlemmarna och betalar in till staten. Avgiften bestäms av hur mycket ersättning a-kassan betalar ut till sina arbetslösa medlemmar. Högre arbetslöshet ger alltså högre medlemsavgift.
Tanken med de differentierade avgifterna är att fack och arbetsgivare ska ta större ansvar för lönebildningen. Om lönerna hålls ned ska arbetslösheten i branschen minska. Löneökningarna blir mindre men medlemmarna kompenseras genom att avgiften till a-kassan också blir lägre när färre är arbetslösa.
Men en majoritet av förhandlingscheferna och avtalssekreterarna i fackförbund och arbetsgivarorganisationer tycker inte att modellen fungerar i praktiken. Det visar en intervjundersökning som Unionen låtit göra.
Två av tre svarande anger att a-kasseavgiften inte har någon betydelse alls när man sätter sina avtalskrav. De som svarat att avgiften trots allt har någon betydelse för avtalskraven menar att de snarare kompenserat de höga a-kasseavgifterna med ökade lönekrav.
Ingen av de svarande tror att lägre lönekrav kan ge lägre arbetslöshet och därmed lägre avgift till a-kassan. Ett svar lydde: ”När vi fastställer avtalskraven gör vi det utifrån vilket löneutrymme det finns i företagen, produktivitet och priser – det har inget med a-kasseavgiften att göra”.
Unionens förhandlingschef Niklas Hjert anser också att de differentierade avgifterna är orättvisa.
– Problemet är att nu kan två personer på samma kontor med i princip samma arbetsuppgifter, betala helt olika för sin trygghet bara på grund av att de tillhör olika a-kassor. Det är inte rimligt, säger han i ett pressmeddelande.