Förändringen av arbetsskadeförsäkringen 2002 väntades leda till att fler kvinnor skulle kunna få sina skador godkända som arbetsskador. Med den nya lagen skulle man inte samma utsträckning som tidigare luta sig mot befintlig forskning om arbetsskador – vilken mest rör mansdominerade yrken – utan göra en helhetsbedömning, och också ta hänsyn till olika individers skilda förutsättningar att klara belastningar i arbetet.
 
Men trots att det gått nästan tio år har förändringen inte fått genomslag. Det visar en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen (IFS).
 
Efter att ha granskat över 200 ärenden och intervjuat handläggare och andra inblandade konstaterar IFS att besluten om att bevilja livränta fortfarande till stor del baseras på hur mycket medicinsk forskning det finns. Och eftersom det finns mest vetenskapligt stöd för hur arbetet kan orsaka skador i mansdominerade yrken är det flest män som beviljas livränta.
 
Försäkringskassan har också gjort förändringar för att kvinnor och män ska behandlas lika. Bland annat har man vidareutbildat försäkringsmedicinska rådgivare och centraliserat handläggningen av arbetsskadeärenden. Men de åtgärderna har enligt IFS inte heller haft någon effekt. Under 2009-2010 fick 39 procent av alla män sina ansökningar om livränta beviljade, motsvarande andel bland kvinnor var 24 procent.
 
IFS tycker att handläggarna som ska göra helhetsbedömningen måste stärkas i sin roll. Som det är nu väger de försäkringsmedicinska rådgivarnas ord tungt och det görs sällan någon bedömning av hur olika individer påverkas av belastningar i arbetet.
 
IFS tycker också att det är dags att utreda om det är dags att ändra det så kallade arbetsskadebegreppet. Alternativet till nuvarande regler där i princip alla sjukdomar kan godkännas är en lista över sjukdomar som kan bli godkända som arbetssjukdomar.
 

Mårten Kierkegaard

marten.kierkegaard@vision.se