Det är Jannis Avramidis som i samverkan med Demensförbundet utarbetat en mall för  en kravspecifikation för upphandling av vård och omsorg för demenssjuka. Bakgrunden är
Jannis Avramidis egna erfarenheter: För ett år sedan tog han hem sin far från Caremas äldreboende i Tyresö sedan pappans tillstånd kraftigt försämrats. Och trots påstötningar fick han inte någon att se sambandet mellan vården och hans pappas försämring.
 
– Alla idiotförklarade mig. När jag frågade kommunen varför min pappa tappade tio kilo i vikt fick jag svaret ”han vägrade äta”, säger Jannis Avramidis.
 
Jannis Avramidis, som själv arbetar med upphandlingar inom IT-branschen, beslöt att granska de avtal kommunerna tecknar med utförare av demensvård. Hans slutsats blev att kraven i avtalen är alldeles för vaga. Den mall han nu tagit fram tillsammans med Demensförbundet är ett dokument på 80 sidor med detaljerade beskrivningar av vad leverantören ska uppfylla när det gäller allt från bemanning, vad den dagliga omvårdnaden ska innehålla, kontroll och uppföljning till straffviten.
 
– En kravspecifikation måste innehålla riktiga beskrivningar och krav, till exempel hur ofta ska tänderna borstas och med vilket resultat, vad de ska göra för att undvika att en person får liggsår. Det går inte att bara hänvisa till socialstyrelsens allmänna riktlinjer.
 
Finns det något äldreboende som idag skulle klara de här kraven?
 
– Nej, det tror jag inte. Följer man den här specifikationen i upphandlingar kommer prislappen att öka. Men det är inga påhittade krav, allt bygger på vad äldre har rätt till, säger Jannis Avramidis och betonar att mallen bygger på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för demensvården och Demensförbundets dokument.
 
Demensförbundet har nu presenterat mallen för ledamöterna i Riksdagens socialutskott. Målet är att den ska bli en grund för att det tas fram nationella riktlinjer som kommunerna måste utgå ifrån när de lägger ut vård- och omsorg av demenssjuka på entreprenad.
 

Mårten Kierkegaard

marten.kierkegaard@vision.se