Lönehöjningarna är ett resultat av en lönekartläggning i fjol. Då höjdes lönerna för bland andra socialsekreterare, förskollärare och områdeschefer.
Nu ska snittlönerna upp i ytterligare elva yrkesgrupper som efter arbetsvärderingen bedömts ligga för lågt, antingen i jämförelse med andra anställda i kommunen eller i förhållande till meddellönerna i hela Sverige.
Bland dem som får störst lönepåslag finns assistenterna på kommunledningsförvaltningen. Deras medellön ska höjas med 1 000 kronor i månaden.
–Det är ett steg i rätt riktning. Vi har i tio års tid påtalat att hela vår grupp ligger en tusenlapp för lågt, säger löneassistent Ove Nilsson.
Tillsammans med elva kolleger på lönekontoret hanterar han lönerna för kommunens samtliga 3 500 anställda, samt även Gnestas kommunlöner som Katrineholm sköter på entreprenad.
Snittlönen för löneassistenterna ligger på 21 400 kronor i månaden. Ove Nilsson, som varit anställd sedan början av 1980-talet, tjänar 21900 kronor.
–Våra löner kan variera lite beroende på vad man gör. Jag har lite sidouppdrag också, säger han och konstaterar att det tidigare varit svårt att få gehör för kraven på högre löner.
–Det är roligt att de nu hörsammat våra krav.
Totalt avsätter Katrineholms kommun 2 miljoner kronor extra, utöver utrymmet i den årliga löneöversynen, för att rätta till de osakliga löneskillnaderna som upptäckts i lönekartläggningen. De pengarna räcker till att höja medlellönerna för 301 anställda med 400–1 000 kronor i månaden.
För de flesta av de elva yrkesgrupper som berörs handlar det också om att få upp lönerna till genomsnittet i Sverige. Till exempel ligger biblioteksassistenternas medellön cirka 1 400 kronor under rikssnittet, introduktionshandläggarna tjänar 900 kronor mindre, och förvaltningschefernas löner ligger i genomsnitt 2 250 kronor lägre än i övriga Sverige. Så mycket höjer man dock inte lönerna i Katrineholm.
–Det är viktigt att vi har löner vi kan konkurrera med, och det är bra att vi har ett värderingsinstrument i botten. Men det tar tid att få balans och jag får ju rätta mig efter det ekonomiska utrymmet, säger Pat Werner (S), ordförande i personalutskottet i Katrineholms kommun.
Enligt lagen ska lönekartläggningar göras var tredje år. Göran Svenningsson, SKTFs avdelningsordförande i Katrineholm, kontaterar att det tagit tid att bli färdig med den här. Men han tycker resultatet blev lyckat.
–I stort sett blev det bra. Tidigare har arbetsvärderingar skett på ganska lösa boliner.
–Men nu har vi en bra modell att utgå ifrån när vi jämför olika yrken med varandra, och märker man sedan att något yrke hamnat fel går det ju att ändra på det, säger han.