– Har man inget lokalt avtal om beredskap måste chefen vara tillgänglig dygnet runt i princip gratis, säger Carina Ek, SKTFs avdelningsordförande i Växjö, som driver frågan om ett beredskapsavtal för enhetscheferna.

Beredskap innebär att den anställde ska vara beredd att omedelbart rycka in och jobba utanför ordinarie arbetstid. Om kommunen vill ha beredskap säger SKTFs centrala avtal att den ska schemaläggas, hur stor ersättningen ska vara och att beredskap bara ska användas när det är nödvändigt.

I Växjö ringer helg- och nattpersonalen inom omsorgen hem till sina enhetschefer om det strular med bemanningen eller om något annat oväntat inträffar. Men enhetscheferna har aldrig fått någon ersättning för att de står i beredskap.
Problemet är att arbetsgivaren inte ser det som att enhetscheferna formellt sett har beredskap utan själva har tagit på sig uppgiften.

Marie Martinsson, enhetschef på äldreboendet Hovslund i centrala Växjö, bär alltid med sig mobiltelefonen på fritiden och sneglar ofta på den för att se om någon på jobbet har ringt. När hon måste rycka in får hon betalt för den tid det tar att lösa problemet.

– Ibland skriver jag upp tiden men ibland bryr jag mig inte om det. Så ska man ju inte tänka egentligen. Vi är måna om våra anställdas arbetsmiljö men det är också viktigt att vi tänker på oss själva. Vi jobbar 40 timmar i veckan och det är inte hållbart att jobba på helgen också. Det är jättebra att facket tar upp det här med beredskap, säger hon.

Varför har ni ställt upp på att ständigt vara nåbara utan att få betalt?

– Jag tror det finns de som vill ha kontroll och inte kan släppa jobbet. Jag har varit så själv, men nu har jag slutat med det, säger Marie Martinsson.

Personalchefen i Växjö kommun, Michael Färdigh, säger att ingen egentligen har förväntat sig att enhetscheferna ska ställa upp utanför arbetstid. Om vårdpersonalen behöver hjälp ska de egentligen ringa till förvaltningens samordnare eller vikariepoolen.

– Det är några som varit väl frikostiga med att låta personalen ringa när de vill. Men det har inte förekommit i någon större utsträckning vad jag vet, säger han.
Det håller SKTFs ordförande Carina Ek inte med om.

– Vi har ju frågat våra medlemmar hur verkligheten ser ut och de jobbar hela tiden. Det är klart att arbetsgivaren inte vill lägga ut någon beredskap, det kostar ju pengar, säger hon.
 
SKTF har drivit på för ett lokalt avtal om beredskap och fått med sig de övriga facken. De som har beredskap ska få betalt för det och de som inte har beredskap ska slippa känna att de ständigt måste vara nåbara.

Totalt ska fem enhetschefer stå i beredskap för hela omsorgen en vecka i taget. Cheferna kommer att få en fast ersättning oavsett om de tvingas rycka ut eller inte. Efter beredskapsveckan vill facket att cheferna ska få en ledig dag på betalt arbetstid. Dessutom ska den som har beredskap få milersättning eller disponera en av kommunens bilar på helger och kvällar.

Michael Färdigh är positivt inställd till fackens förslag på beredskapsavtal. Han vill inte säga något om nivåer på ersättningen eftersom förhandlingarna pågår. Men han hoppas att avtalet ska vara klart i september.

– Nu får vi en gemensam hantering i kommunen och det tycker jag är bra, säger han.

Lasse Nilsson

lasse.nilsson@sktf.se