Riksbanken har i dag i uppdrag att hålla inflationen i landet på en jämn nivå kring två procent per år. TCO:s chefsekonom Göran Zettergren menar att det målet bör kompletteras med ett sysselsättningsmål.

– Det här har praktiserats i USA i alla år. Centralbanken har alltid haft ett dubbelt mandat, både prisstabilitet och maximal sysselsättning, säger han.

Riksbanken har tagit större hänsyn till frågor om arbetslöshet och sysselsättning de senaste åren.

– Men jag tror inte att det är tillräckligt. En förutsättning för att regeringen ska kunna få ner arbetslösheten är att Riksbanken är med på tåget.

Riksbankens sysselsättningsmål ska, i likhet med inflationsmålet, vara satt av banken själv, anser Göran Zettergren. Målet ska vara offentligt och möjligt att utvärdera.

Under 1990-talskrisen bibehöll Riksbanken sitt viktigaste styrinstrument, styrräntan, på en relativt hög nivå. Göran Zettergren anser att det bidrog till att arbetslösheten steg – och sedan bet sig fast på en högre nivå än innan krisen.

– Riksbanken bedrev en mycket stram penningpolitik åtminstone fram till 1996. Resultatet av denna politik var dels att arbetslöshetskrisen fördjupades och förlängdes, dels att hundratusentals personer slogs ut från arbetsmarknaden. Det är ett tillstånd som påverkar arbetslösheten än i dag.

Irma Rosenberg, tidigare vice riksbankschef, kommenterade Göran Zettergrens åsikter vid ett seminarium i går, torsdag. Hennes åsikt är att det inte var Riksbankens räntepolitik under 90-talet, utan mer strukturella problem i Sveriges ekonomi, som är huvudanledningen till den högre arbetslöshet Sverige haft sedan 1990-talskrisen.  

Riksbankens inriktning styrs av Riksbanksfullmäktige vars ledamöter utses av riksdagen. Vill man ändra i målen för Riksbankens verksamhet är det alltså ett beslut för Sveriges riksdag.

Oscar Magnusson

oscar.magnusson@sktf.se