Erik Hamréns yrkesbana började på Epa-lagret i Ljusdal. Foto: Colourbox
Från Epa-lagret till EM-laget
2011-12-20, Tidningenvision.se
Han började sin yrkesbana på mammas jobb, höll ordning på lagret och drömde om att bli fotbollsproffs. Men att han en dag skulle leda landslaget fanns inte ens i fantasin.
Erik Hamrén
Född: 1957.Yrke: Förbundskapten för Sveriges herrlandslag i fotboll.Aktuell: Ska leda landslaget vid EM-slutspelet i sommar.
Vilket var ditt första jobb? –Det var på varuhuset Epa i Ljusdal. Min mamma arbetade där, de behövde ett lagerbiträde och jag sökte och fick jobbet. Jag började ungefär en vecka efter att jag gått ut gymnasiet och jobbade kvar i ett år tills jag skulle göra lumpen.Vad hade du för arbetsuppgifter? –Jag tog emot varor, checkade av att det var rätt, höll ordning på lagret och tog reda på alla emballage efter att man fyllt på i varuhuset.Minns du några särskilda incidenter? –Inte direkt, men det är klart att jag gjorde några misstag. Man använde en sån där palldragare och jag råkade väl sticka sönder några mjölpåsar och annat, men det var inga större grejer.Trivdes du? –Det var en bra arbetsplats och en bra chef. Jag var jätteglad för att få ett jobb och ha något vettigt att göra innan jag skulle in i lumpen. Och sedan var det ju inte fel att för första gången i livet tjäna lite egna pengar.Så vad gjorde du med pengarna? –Jag tror jag tjänade 1 500 kronor i månaden, och betalade 500 kronor till mamma och pappa eftersom jag bodde hemma. Sedan fick jag de pengarna när jag flyttade hemifrån så att jag skulle kunna köpa möbler och annat. Det var fint gjort av mamma och pappa.Hade du på den tiden några tankar på en karriär inom idrotten? –Jag drömde om att bli fotbollsproffs, men jag gjorde illa knät och fick sluta spela när jag var 18 år. Men jag hade inga tankar på ledarskapet på den tiden.När kom du in på den banan? –De tankarna kom när jag börjat i det militära. Jag gjorde lumpen på LV5 i Sundsvall och blev kvar där som yrkesmilitär. Det var en bra ledarutbildning. Jag gjorde ett försök till comeback som fotbollsspelare under den tiden och spelade ett år i Sundsvall, men knät höll inte. Det var då jag började som tränare i stället. Och jag jobbade kvar på regementet tills det lades ner efter några år. Då funderade jag på framtiden och kom fram till att jag ville jobba med utbildning och med människor.Vilken typ av jobb? –Jag försökte först bli mellanstadielärare men hamnade på ungefär 300:e reservplats när jag sökte utbildningen. Jag hade inte de betyg som krävdes. Då bestämde jag mig för att läsa upp betygen och plugga så att jag skulle komma in på GIH (Gymnastik- och idrottshögskolan). Och det lyckades jag med.Hur hade du reagerat om någon på lagret på Epa hade sagt att du i framtiden skulle bli förbundskapten för fotbollslandslaget? –Ha, ha. Jag hade bara skrattat åt det.