Ritade om sitt yrke
2011-08-18, Tidningenvision.se
Under 1970- och 1980-talet skrev SKTF-tidningen om kartritarnas jobb som hotades av den nya tekniken. Artiklarna fick kartritare i hela landet att gå ihop och starta en intresseorganisation.
Fastän det är 36 år sedan minns Inger Södermark. Då var hon kartritare men i dag jobbar hon med detaljplanering på Umeå kommun.
–Åh, den artikeln kommer jag ihåg. Det var ju hela anledningen till att vi startade Kartteknisk Intresseförening, KIF.
Artikeln publicerades i SKTFs tidning Kommunaltjänstemannen 1975 och handlade om att kartritarna i Umeå bland annat krävde bättre utbildning i och med att ny teknik infördes.
1982 publicerades ytterligare en artikel om kartritarna. Deras jobb hotades av allt billigare maskiner och datorer som kunde göra samma jobb. Men Inger Södermark var inte orolig.
–Jag tror att Umeå är för litet för att det ska löna sig med ritmaskiner av den typen, sade hon då till SKTF-tidningen.
Inger berättar att hon aldrig glömmer dagen då det gick upp för henne att tekniken kanske skulle ta över hennes jobb i framtiden. Det var redan 1969, på en skolresa.
–Vi hade samlat ihop pengar för åka till Stockholm och titta på Sveriges första digitala ritmaskin. Vi stod allihop i klassen med hakorna nere i bröstet och var alldeles chockade. Jag tänkte, vad är det här? Och kommer vi inte rita några kartor när vi väl gått ut utbildningen? Men läraren lugnade oss med att det skulle bli alldeles för dyrt att ha sådana maskiner på alla kontor.
Men läraren hade fel.
När Inger i dag blickar tillbaka säger hon att artikeln i SKTF-tidningen gjorde skillnad.
–Vi startade KIF för att bevaka teknikutvecklingen och för att se till att kartritarna fick vidareutbildning. Vi hade lokala föreningar och utbildningsdagar. Det var fenomenalt att vara med om det!
Med hjälp av KIF vidareutbildade Inger och tre kolleger sig för att kunna möta den nya tekniken.
–Vi ansåg att kartritare behövde eftergymnasial utbildning och vi fick läsa två år på distans samtidigt som vi jobbade. Och jag tror att vi sådde ett frö till det som sen blev lantmäteriingenjörsutbildningen.
I dag ritar inte Inger Södermark en enda karta för hand. Hennes arbete har förändrats i grunden.
–Men det är minst lika roligt med den nya tekniken, för det är vi som styr den. Jag tycker GIS-tekniken är roligast, när man kan sätta in flera olika variabler, som befolkningsutveckling, på en karta.