Flyktingkontor drar ned på personal
2011-04-20, Tidningenvision.se
Kommunernas integrationsenheter har dragit ned på personal sedan Arbetsförmedlingen tog över ansvaret för att flyktingar ska få jobb. På flera håll finns en oro för att socialtjänsten får ta smällen om reformen går snett.
Fakta
Arbetsförmedlingen har sedan den 1 december 2010 huvudansvaret för att hjälpa flyktingar att etablera sig på arbetsmarknaden. Varje nyanländ flykting ska få en individuell etableringsplan på 24 månader som ska innehålla studier och arbetsförberedande insatser på heltid.
Arbetsförmedlingen upphandlar också etableringslotsar som ska hjälpa de nyanlända att hitta jobb. Lotsarna ska se till att etableringsplanen genomförs och ska träffa flyktingen minst tre timmar per månad.
Kommunerna behåller ansvaret för sfi och samhällsintroduktion. Kommunerna har tidigare fått en schablonersättning på 190 000 kronor per flykting, nu är ersättningen sänkt till 80 000 kronor.
Invandrarcentrum i Gävle är en arbetsplats på upphällning och flera arbetsrum gapar tomma. För drygt två år sedan arbetade här cirka 30 personer. Sedan dess har enheterna för sysselsättning, tolkservice och flyktingtrauma försvunnit. Nu finns bara sex anställda och under året ska ytterligare fyra bort.
Förändringen är en följd av etableringsreformen som infördes i december 2010. Då tog Arbetsförmedlingen över kommunernas ansvar för att nyanlända flyktingar ska få jobb. Kvar på kommunernas bord är endast ansvaret att ordna bostäder, svenskundervisning och samhällsintroduktionen.
–Nu har vi ett väsentligt minskat uppdrag och därmed ett minskat statsbidrag. Två personer bör räcka för att klara det nya uppdraget, förutsatt att alla förvaltningar gör det de ska när det gäller flyktingar, säger Cherstin Hansson, enhetschef för Invandrarcentrum i Gävle.
Flera kommuner följer i samma spår. Vissa lägger ned integrationsenheter helt, andra minskar drastiskt antalet integrationssamordnare och handläggare. I Haparanda har antalet anställda halverats. Situationen ser likadan ut i Uddevalla där integrationsenheten snart kommer att bestå av 1,5 tjänster.
Även i större kommuner sker samma utveckling. På integrationsenheten i nordöstra Göteborg tog man tidigare emot cirka 100 nya flyktingar per månad och var som mest 29 anställda. Nu är det 15 handläggare kvar som ger stöd till de flyktingar som kom i fjol innan Arbetsförmedlingen tog över ansvaret.
–De har ju rätt att få samma insatser som andra fått tidigare. Men vi har ingen möjlighet att utveckla verksamheten, säger enhetschef Helén Mindelsohn.
Ingen av de kommuner SKTF-tidningen pratat med har sagt upp personal. Introduktionshandläggarna har slutat självmant eller omplacerats. Men det finns en oro för att de kunskaper man har kring integration och arbetsmarknad går förlorad.
–Vi har arbetet 25 år med de här frågorna och nu försvinner den kompetens vi har byggt upp. Konsekvensen blir att Arbetsförmedlingen som tar över måste lära sig allt från början, säger Stefan Loodh, chef för flyktingmottagningen i Uddevalla.
Men de flesta personer SKTF-tidningen pratat med tycker att det är för tidigt att döma ut reformen. I Gävle är Cherstin Hansson försiktigt positiv. Under de 25 år hon har jobbat med flyktingmottagning har hon vid upprepade tillfällen försökt få med Arbetsförmedlingen på banan utan att lyckas.
–Nu börjar samarbetet äntligen fungera. Men hittills har det inte kommit så många flyktingar, så den nya modellen har inte prövats fullt ut.
När kommunen skötte ruljansen gick 50 procent av flyktingarna i Gävle vidare till egen försörjning. Den siffran bör Arbetsförmedlingen slå med råge om reformen ska kunna kallas framgångsrik, konstaterar Cherstin Hansson.
–Det blir tufft. Gävleborg är ett krislän vad gäller arbetsmarknad och den flyktinggrupp som kommer hit har lite arbetslivserfarenhet. Lyckas inte Arbetsförmedlingen kommer flyktingarna till socialtjänsten och då blir det dyrt för kommunerna.