×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

  • Foto:  Jann Lipka

    Foto: Jann Lipka

  • 2004 gick administratören Mari Lööv in i väggen och blev sjukskriven. Sedan dess är hon mer stresskänslig och migränen förvärrades. Foto: Maria Hansson

    2004 gick administratören Mari Lööv in i väggen och blev sjukskriven. Sedan dess är hon mer stresskänslig och migränen förvärrades. Foto: Maria Hansson

  • Enhetschefen Sara Furrer har alltid en ask Sumatriptan nära till hands. Ett halvt liv med migrän har lärt henne vad som händer annars. Foto: Sara Lee Pettersson

    Enhetschefen Sara Furrer har alltid en ask Sumatriptan nära till hands. Ett halvt liv med migrän har lärt henne vad som händer annars. Foto: Sara Lee Pettersson

  • Sara Furrer får flera tunga migränanfall i veckan. Om hon går hem och vilar läggs papper och möten på hög och jobbstressen slår på. Foto: Sara Lee Pettersson

    Sara Furrer får flera tunga migränanfall i veckan. Om hon går hem och vilar läggs papper och möten på hög och jobbstressen slår på. Foto: Sara Lee Pettersson

  • Förhoppningarna är stora på den nya förebyggande medicinen Aimovig. Besviken lämnar Mari Lööv Gävle sjukhus efter att läkaren förklarat att hon inte får läkemedlet subventionerat.  Foto: Maria Hansson

    Förhoppningarna är stora på den nya förebyggande medicinen Aimovig. Besviken lämnar Mari Lööv Gävle sjukhus efter att läkaren förklarat att hon inte får läkemedlet subventionerat. Foto: Maria Hansson

Som en yxa i huvudet

2019-06-03

Tidningen Vision nr 4 2019. Synrubbningar, illamående och glödgande ­huvudvärk. Att lämna jobbet i en hast och bädda ner sig i ett mörklagt sovrum tillhör vardagen för administratören Mari Lööv och över en miljon andra svenskar. Stress och bristande kunskap om migrän gör arbetslivet till en högriskfaktor.

Vad gör ni om ni får migrän på jobbet? En öppen fråga i en Facebookgrupp får på kort tid ett hundratal inlägg att strömma in:

”Försöker med Treo och Alvedon sen kör jag på tills jag knappt kan stå eller börjar kräkas, då går jag hem.”

”Jag tar en Citodon, en Panodil och Imigran och hoppas det släpper.”

”Spyr och går hem.”

”Tar en Zolmitriptan och Red Bull och sen försöker jobba vidare”.

Det är tyst och dunkelt i administratören Mari Löövs rum på tekniska förvaltningen i Bollnäs kommun. Persiennerna nedfällda och de tunga gardinerna fördragna. Dörren är stängd. Här kan hon i lugn och ro beta av kön med fakturor i datorn.

– Är det mulet händer det att jag drar upp en persienn för att få lite rymd. Men om solen kommer fram börjar det spänna i huvudet.

Första anfallen dök upp i 18-årsåldern. De var relativt lindriga, kom någon gång i halvåret och Mari Lööv bet ihop. Men det blev värre. Smärtan stegrades, liksom stressen av fakturahögarna som växte när hon rusade från jobbet.

2004 nådde hon vägs ände. När en kollega blev sjukskriven fick Mari Lööv dra ett extra lass. Arbetsuppgifterna tornade upp sig och migränanfallen kom allt tätare.

– Det blev en ond cirkel, jag gick in i väggen och blev sjukskriven. Efter det blev jag mer stresskänslig och migränen förvärrades. Ibland känns det som en yxa i huvudet och en svetslåga rakt i ögat.

De ständiga anfallen och sjukfrånvaron som följer, har gjort att Mari Lööv har utvecklat en egen jobbstrategi. Det som måste vara klart på fredagen gör hon redan på onsdagen; hon vet inte om hon kommer vara på plats på torsdagen.

– För mig finns liksom inget i morgon. Med tiden har jag utvecklat någon slags bokningsfobi, jag försöker undvika att bestämma möten i förväg eftersom jag vet att en migränattack kan komma emellan. 

Själv har hon alltid varit öppen med sin sjukdom, aldrig smusslat eller hittat på svepskäl när hon plötsligt går hem från jobbet. Kollegerna är införstådda och Mari Lööv tycker att hennes chef Urban Persson stöttar henne så gott han kan.

Visst är hon borta en del, konstaterar han, men eftersom Mari Lööv löser sina arbetsuppgifter ändå är det inget som skapar problem.

– Att det bara är Mari som sköter administrationen kring bilpoolen är inte optimalt. Därför ska vi fixa en backup som kan göra hennes arbetsuppgifter, då behöver hon inte känna sig stressad när migränen slår till, säger Urban Persson.

Över en miljon människor i Sverige har migrän – fler än epilepsi, MS och Parkinsons sjukdom tillsammans. Nästan var femte kvinna och var tionde man lider av denna neurologiska folksjukdom, men mörkertalet är stort eftersom många aldrig får rätt diagnos.

En fjärdedel har liksom Mari Lööv riktigt svår migrän, så kallad kronisk migrän, med minst 15 dagar per månad med huvudvärk varav åtta dagar med migränkaraktär.

– Mina patienter beskriver hur de blir helt däckade. På en smärtskattningsskala mellan 0–10 ligger de på 8, 9 och 10. De har en pulserande huvudvärk och kan ofta inte röra sig för då börjar de kräkas, berättar Ingela Nilsson Remahl, forskare och kliniker vid Karolinska universitetssjukhuset med neurovaskulär huvudvärk som specialitet.

Anfallen sätter igång i hjärnan, som aktiverar blodkärlen som vidgas. Symptomen kan variera från person till person, men den som översköljts av en skärande smärta kan vittna om att det är något helt annat än ”bara lite ont i huvudet”.

En rad olika faktorer kan utlösa ett anfall. Hos kvinnor finns ett samband med hormonförändringar vid mens och ägglossning, men stress är den överlägset största triggern, vilket gör dagens slimmade arbetsliv till en högriskfaktor.

– Attackerna kommer ofta på lördagar efter en hel arbetsvecka med hög stressnivå. För migränpatienter är det extra viktigt med en lugn miljö och att man har lagom mycket att göra, varierande arbetsuppgifter och möjlighet att ta mikropauser, säger Ingela Nilsson Remahl. 

Även om migrän är en obotlig sjukdom går det att lindra smärtan. Rätt diagnos och rätt behandling, lyder hennes recept.

– Tyvärr görs det inte i tillräcklig utsträckning i dag eftersom det saknas neurologer med rätt kompetens. Migrän är ingen högprioriterad diagnos, vilket är märkligt med tanke på hur många som är drabbade. 

Sara Furrer har alltid Sumatriptan i handväskan. För säkerhets skull har hon en ask av sin akuta migränmedicin utplacerad även i skrivbordslådan på jobbet, hemma i villan, i handskfacket i bilen och hos särbon.

Ett halvt liv med migrän har lärt henne vad som väntar annars: En huggande känsla i ögat, synbortfall, illamående följt av en eller ett par dagar i ett svalt, tyst och nedsläckt sovrum.  

– Jag tar en tablett så fort jag får känningar, ­sedan lider jag en timme innan medicinen börjar verka. Man blir lite trög i huvudet av triptanerna, men det går att jobba vidare. Jag är ju inte hjärnkirurg som tur är.

Nej, hon är ju inte det. Men väl enhetschef för två gruppbostäder för personer med psykiska funktionsnedsättningar i Strömsunds kommun med allt vad det innebär av möten och kontakter.

Egentligen är det inte optimalt att jobba vidare, konstaterar hon i nästa andetag. Både migränen och medicinen sliter på kroppen, i den bästa av världar skulle hon skynda hem och bädda ner sig.

– Jag får anfall flera gånger i veckan, det går liksom inte att åka hem hela tiden. Är jag borta en dag läggs möten och pappersarbete på hög och stressen slår på. Det blir en ond spiral som triggar igång nya migränattacker.

Som om inte det var nog lider Sara Furrer också av den sällsynta och ytterst plågsamma sjukdomen Hortons huvudvärk. Ungefär två gånger om året sätter den sina klor i hennes huvud med en värk som hon beskriver som skärande och huggande med skarpa smärtor i ögat. 

– Det är extremt jobbigt, som att ha en jättetrång hjälm på sig i två veckor. När min dotter leker i rummet låter det som en hårdrockkonsert.

För Sara Furrer var 2018 en prövning. Under året var hon mer frånvarande än närvarande på jobbet, vilket fick tankarna att snurra. Är det möjligt att vara chef om man är borta så mycket? Är det rättvist mot kolleger och boende?

Stödet och förståelsen från medarbetarna talar för att det trots allt går att vara både chef och migräniker. Och när det nyligen bestämdes att hon ska basa för två boenden – i stället för fyra – skingrades mycket av tyngden över hennes axlar.

– Det var en enorm lättnad. Jag älskar ju mitt jobb och vägrar att bli en martyr som andra ska tycka synd om. Att få hjälpa och stötta människor med psykiska sjukdomar är den viktigaste och roligaste uppgiften jag kan tänka mig.

Skulle du rekommendera andra att berätta om sin migrän på en jobbintervju? Anna Karin Wallberg, nyligen avgången ordförande i Huvudvärksförbundet som själv lider av kronisk migrän, suckar och påpekar att det är en obehaglig fråga: 

– Usch, vad ska jag svara på det? Var och en måste nog hitta sitt eget svar. Om man tror att man kommer att klara jobbet trots migränen tycker jag att man kan hålla det för sig själv. Det finns så mycket fördomar och okunskap. Risken är att arbetsgivaren gör en alldeles för stor sak av det.

En undersökning bland förbundets medlemmar visar att majoriteten är inne på samma linje. 70 procent har undvikit att nämna sin huvudvärk eftersom de känner sig misstrodda på jobbet. 

– De flesta håller låg profil eftersom sjukdomen har låg status. Folk tycker inte synd om migräniker, de betraktas snarare som lite besvärliga människor, säger Anna Karin Wallberg.

Det finns forskning som beskriver hur den enskildes arbete påverkas av migrän. Det handlar om svårigheter att prestera på topp och en nedåtgående spiral av stress och oro för att förlora jobbet, vilket i sin tur förvärrar sjukdomen.

Och okunskapen är stor, enligt Anna Karin Wallberg. Det gäller vården som inte klarar av att ställa rätt diagnoser på oklara huvudvärkssymptom och chefer som ofta inte vet hur sjukdomen fungerar och hur de kan stötta sina medarbetare.

Hennes uppmaning till facket är att göra migrän till en facklig fråga. Till exempel genom att informera medlemmarna om rätten till slopad karensdag, argumentera för allt från vilorum till bättre ljus- och ljudmiljö och kräva att få vara med i upphandlingen av företagshälsovården.

– Det är superviktigt. Företagshälsan är inte bättre än andra vårdgivare, men det borde den vara eftersom migrän är så vanligt i arbetslivet.

På uppdrag av Huvudvärksförbundet har Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi räknat på den samhällsekonomiska aspekten av sjukfrånvaron och sjuknärvaron. Enligt deras beräkningar motsvarar produktionsbortfallet nästan 10 000 heltidstjänster.

Anna Karin Wallberg förklarar att det bär emot att använda det argumentet. Meningen är inte att migräniker ska ha dåligt samvete när de tvingas stanna hemma från jobbet.

– Men det är ett sätt att peka på ett enormt resursslöseri samtidigt som personalbristen är stor, särskilt inom kvinnodominerade yrkesgrupper i offentlig sektor. Med rätt behandling, anfallsmediciner och en rimlig arbetsmiljö skulle många av dem kunna jobba i betydligt högre utsträckning än i dag, säger hon.

En dryg vecka efter besöket i Strömsund kommer ett uppgivet sms från Sara Furrer. Hon vill korrigera sin berättelse. Att ta en Sumatriptan när anfallen är på gång och sedan jobba vidare fungerar inte alltid, konstaterar hon:

”Jag vill bara ändra en liten sak gällande min migrän och hur den påverkar mig. Nu är jag inne på 9:e dagen med migrän som inte släpper, förutom i torsdags då medicinen bet och vi kunde fota bilderna. Nu är jag inlagd på sjukhus i Östersund sedan igår. Den här gången fungerar ingen medicin och
jag är borta från arbetet på heltid. Så smärtan är inte alltid enkel att få bort genom triptaner och just nu påverkar den i hög grad både arbete och hemmaliv.

Skickar med två bilder som du får använda om du vill, som kontrast till de fotografen tog. Dom är inte vackra men ger en bild av hur mkt som påverkas av migrän och Hortons.”

Genom åren har administratören Mari Lööv testat en uppsjö av preparat och mediciner. Allt från avkok på björkaska och ingefärskapslar till värktabletter som Anervan och Naproxen.

På frågan vad som har fungerat kommer svaret direkt – anfallsmedicinen Zolmitriptan lindrar den värsta värken och de förebyggande botoxbehandlingarna har minskat antalet anfall från elva till åtta per månad. Men drömmen är ett undermedel som i ett slag trollar bort den sprängande huvudvärken. Och kanske, bara kanske, är drömmen på väg att slå in.

Vid årsskiftet lanserades ett nytt läkemedel för första gången på över 20 år. Aimovig innehåller antikroppar som blockerar effekten av signalsubstansen CGRP, ett ämne som stiger i blodet vid migränanfall och sjunker när anfallet klingar av.

Till skillnad från de flesta andra mediciner fungerar den förebyggande och har i stort sett inga biverkningar. Det är inte botemedlet för alla, det är experterna noga med att poängtera, men för en femtedel försvinner migränen helt. Nackdelen är priset, det kostar cirka fem tusen kronor i månaden utan subventioner.

En solig förmiddag i april ska Mari Lööv äntligen träffa en neurolog på Gävle sjukhus och få veta om hon får det nya läkemedlet subventionerat. Hon försöker skruva ned förväntningarna, men i väntrummet rusar tankarna ändå iväg.

– Kanske kommer jag få den första sprutan redan i dag. Jag skulle bli överlycklig om den hjälper mig, säger hon innan hennes namn ropas upp.

Efter tio minuter kommer Mari Lööv ut. Hon är besviken, det syns på ögonen, på kroppshållningen. Eftersom botoxen ger effekt vill läkaren i dagsläget inte skriva ut den nya och relativt oprövade medicinen, har hon just fått höra.

– Det känns jäkligt surt. Nu får jag följa hur det går för andra som får Aimovig och göra nya påstötningar. Det här är inget jag släpper.

Nu återstår en timmes bussresa tillbaka till Bollnäs. Vid 14-tiden är Mari Lööv tillbaka i arbetsrummet dit vårsolens strålar aldrig når. Månadens drivmedelsfakturor väntar på henne.  

Artiklar

Foto: Jann Lipka.

Blev du bjuden på lönekalaset?

Majoriteten av Visions medlemmar i kommuner och regioner fick löne­ökningar mellan 2,4 och 3 procent i år. Luleå och ­Vetlanda toppar bland kommunerna. Väster­norrland fick högsta ­snittökning bland ­regionerna.  2019-09-23

Medicinska sekreteraren Dennis Lindgren Örcel, här med kollegan Carina Johansson, fick ett lönesamtal tack vare ett inlägg på Facebook. Foto: Karl Nilsson.

Missnöje trots extra ­satsning

Flera regioner gjorde speciella satsningar på medicinska sekreterare och tandsköterskor i år. I Region Västernorrland fick båda yrkesgrupperna fyra procents löneökning i genomsnitt. Men trots höjningarna jäser missnöjet med för låga löner.  2019-09-23

Eva-Lotta Nilsson.

”Vi i Vision måste ligga på”

”Löneökningarna är bra på många håll jämfört med övriga arbetsmarknaden. Men vi måste ­titta närmare på arbetsplatser som haft lägre löneökningar”, säger Visions förhandlingschef Eva-­Lotta Nilsson.  2019-09-23

Patti Hansén har inget fast kontor utan jobbar på plats på enheterna han ansvarar för. Foto: Sofia Sabel.

Patti Hansén: ”Det går att utrota hemlösheten”

Ingen ska behöva sova på gatan. Det menar socialpedagogen Patti Hansén, verksamhetschef för området hemlösa på Räddningsmissionen. Han kräver ett politiskt uppvaknande och vill att fler riktar blickarna mot Finland.  2019-09-23

Till arkivet

Fakta

ABC om migrän

  • Drygt en miljon svenskar lider av denna kroniska neurologiska hjärnsjukdom, kvinnor är överrepresenterade.
  • Ett anfall består vanligen av tre faser: förkänningar, själva anfallet och återhämtningsfas.
  • Utan behandling pågår attacken i 4–72 timmar. Vanliga symtom är illamående, kräkning, ljud- och ljuskänslighet.
  • Värken sitter oftast på ena sidan av huvudet eller vid ögat, men kan också vara dubbelsidig. Värken känns borrande och pulserande.
  • Vissa får migränanfall med så kallad aura, vanligast är synfenomen som ett växande tomt hål i synfältet, sicksackmönster och dubbelseende
  • Den bakomliggande orsaken är fortfarande okänd, men forskning har visat att anfallen startar i centrala nervsystemet i hjärnan.

Källa: Huvudvärksförbundet

Slopad ­karensdag

  • Din arbetsgivare kan få ersättning för dina sjuklönekostnader om du har långa sjukperioder eller riskerar att vara sjuk ofta. Du som är sjuk fler än tio gånger under ett år eller fler än 28 dagar i följd slipper karensdag.

Läkemedel mot migrän

  • Förebyggande: Främst läkemedel inom gruppen betablockerare. Andra typer av blodtryckssänkande läkemedel, kalciumflödeshämmare och angiotensinreceptorblockerare, har också visat sig ha effekt. Den som lider av kronisk migrän kan få injektioner av botox. Sedan årsskiftet finns läkemedel som är CGRP-hämmande. Det subventioneras endast för dem som har kronisk migrän och inte haft effekt av/inte tolererat minst två olika förebyggande behandlingar.
  • Vid anfall: Flera smärtstillande läkemedel kan tas när ett anfall är på gång. Till exempel antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel och de som innehåller paracetamol. Ibland kombineras smärtstillande läkemedel med metoklopramid, som hjälper mot illamående. Vid otillräcklig effekt finns en rad migränspecifika läkemedel inom gruppen triptaner.

Källa: Vårdguiden 1177 och Tandvårds- och läkemedels­förmånsverket

Tipsa oss!

Vad vill du läsa om i Tidningen Vision? Kontakta oss på redaktionen.

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb