×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

  • Illustration och foto: Jann Lipka

    Illustration och foto: Jann Lipka

  • Illustration och foto: Jann Lipka

    Illustration och foto: Jann Lipka

  • Löneadministratörerna Maja Schmidt och Mari Kindberg har fått en robot som kollega. Sammanställningen som tidigare tog tre timmar görs nu på en kvart. Illustration och foto: Jann Lipka

    Löneadministratörerna Maja Schmidt och Mari Kindberg har fått en robot som kollega. Sammanställningen som tidigare tog tre timmar görs nu på en kvart. Illustration och foto: Jann Lipka

Nu kommer din nya robotkollega

2019-06-03

Tidningen Vision nr 4 2019. Kommer robotarna att ta våra jobb? Får vi vara med och bestämma vad de ska göra? Frågorna är många när digitala kolleger ­börjar dyka upp på våra arbetsplatser. Vår undersökning visar att få är oroliga men många känner att de ­behöver mer utbildning.

En tyst revolution pågår i kommuner och regioner. Robotar tar över monotona arbetsuppgifter, chatbotar blir med hjälp av artificiell intelligens allt bättre på att svara på medborgarnas frågor och på sjukhusen görs fler operationer av robotar.

Forskning visar att 53 procent av jobben i Sverige kommer att kunna automatiseras inom 20 år. Men i de allra flesta fallen handlar det inte om att hela yrken försvinner utan mer om att vissa arbetsuppgifter automatiseras. Enligt en rapport från OECD kommer bara sju till åtta procent av jobben att försvinna helt. Bland de yrken som har störst sannolikhet att automatiseras finns många i offentlig sektor. Till exempel biblioteksassistenter, arkivarier och administratörer.

Men hur kommer vi själva att påverkas när robotar tar över allt fler arbetsuppgifter? Kommer vi att bli arbetslösa? Det tror inte Malin Annergård, analytiker på avdelningen för digitalisering på arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

– Kommunerna och regionerna har ett rekordstort rekryteringsbehov de kommande åren. Vi ser det snarare som att automatiseringen kommer att mildra det behovet något.

En analys som SKL gjort visar 25 till 35 procent av alla arbetsuppgifter skulle kunna automatiseras inom vård, skola och omsorg i framtiden. Förutom att robotar tar över enkla, monotona arbetsuppgifter införs även artificiell intelligens, AI, på flera håll. Bland annat för att svara på medborgarnas frågor och stödja anställda.

– Örebro kommun testar en intern chatbot som svarar på medarbetarnas frågor och på Karolinska Institutet funderar man på att utveckla en chatbot som chefsstöd när medarbetare blir sjukskrivna. Den ska kunna vägleda chefer, vad de behöver veta, vad de ska göra och var de kan få råd och tips, säger Malin Annergård.

Men det finns yrken där Malin Annergård tror att människan blir svår att ersätta. Åtminstone i de arbetsuppgifter där det krävs omdöme, moral, empati, fantasi och kreativitet. Några exempel är lärare, socialsekreterare och fritidspedagoger.

– Vi brukar tala om varma händer, mötet mellan lärare och elev eller mellan läkare och patient. Det är kärnuppdragen i de här yrkena där tekniken inte kan ersätta människan, säger hon.

Tidningen Vision har frågat medlemmar inom åtta olika yrken i kommuner och regioner hur de ser på automatisering. Väldigt få, mindre än tio procent, känner sig oroliga eller tror att robotar kommer att ta över deras jobb, medan nästan 40 procent tycker att utvecklingen med den nya tekniken är spännande. De som är mest oroliga för att förlora jobbet är medicinska sekreterare (12 procent).

60 procent av alla yrkesgrupper tror att några av deras arbetsuppgifter kommer att vara automatiserade om fem år och 25 procent uppger att några få moment redan har automatiserats på deras arbetsplats.

Några viktiga faktorer som lyfts fram för att en automatisering ska bli framgångsrik är att personalen är involverad och får relevant kompetensutveckling. Men bara hälften av de som har varit med om automatiseringar uppger att de känt sig delaktiga. Ungefär lika stor andel tycker att de fått den kompetensutveckling de behöver.

Veronica Magnusson är inte orolig för att Visions medlemmar kommer att förlora sina jobb men ser ett stort behov av kompetensutveckling och inte minst att de anställda får vara med och påverka när ny teknik tar över arbetsuppgifter.

– Vi kan inte fundera på om vi är för eller emot automatiseringen utan det gäller att fundera ut hur vi gör detta på bästa sätt. Jag ser det som en självklarhet att arbetsgivarna måste dra nytta av medlemmarnas yrkeskompetens och erfarenheter. En lyckad automatisering uppstår när it-experterna och det yrkesmässiga kunnandet möts på en jämbördig nivå, säger hon.

Veronica Magnusson säger att facket har en viktig uppgift i att värna att medlemmarna är delaktiga. Det ska ske genom vanliga fackliga strukturer som arbetsplatsträffar (APT) och i utvecklings- och medarbetssamtal. När det gäller kompetensutveckling vill hon att medlemmarna, förutom att få fylla på med kunskaper, även ska få tid att testa sig fram till hur ny teknik kan användas på bästa sätt och till att spana på lösningar på andra arbetsplatser.

Veronica Magnusson har själv jobbat med ekonomiskt bistånd inom socialtjänsten. Hon ägnade då mycket av sin arbetstid till monotona beräkningar.

– Om man kan ta tid från sådana arbetsuppgifter till att faktiskt snabba upp servicen till medborgarna och jobba med det som verkligen behövs så blir det en väldig kvalitetshöjning.

Serviceförvaltingen sköter Stockholms stads gemensamma administration. Bland annat betalar löneadministratörerna ut nästan 57 000 löner i månaden till anställda på 33 förvaltningar. Förvaltningen är först i staden med att använda RPA, robotic process administration. Förenklat kan man säga att en robot inne i datorn gör precis samma saker som en människa tidigare har gjort, fast mycket snabbare.

Sedan i december 2018 gör roboten en sammanställning som ska vara klar varje morgon. Den visar bland annat hur många löneunderlag handläggarna i de nio olika teamen ska göra.

– Den ger oss en bild av hur mycket jobb vi har och om något av teamen kanske behöver förstärkning, säger löneadministratören Maja Schmidt.

Varje kväll 19.45 öppnar roboten Outlook. Klockan 20.00 räknar den hur många mejl med löneunderlag som har kommit in från förvaltningarna. Därefter går roboten in i datorns utforskare och tittar på vad löneadministratörerna gjort tidigare under dagen. Den sammanställer därefter en rapport i en Excel-fil och skickar den i ett mejl till en samordnare.

Tidigare gjorde en av löneadministratörerna i varje team var sin sammanställning. Det tog sammanlagt nästan tre timmar. Roboten klarar jobbet på 15 minuter.

– Det kunde vara ganska stressigt att hinna göra sammanställningen i tid, nu är den klar när vi kommer på morgonen. På den tid vi får över kan vi arbeta mer förebyggande och strategiskt. Jag tycker att mitt jobb har blivit roligare, säger Maja Schmidt.

Är ni inte oroliga för att bli av med jobbet?

– Nej, inte på grund av det här. Nu får vi mer tid till det vi har kompetens för, att göra löner till de anställda, säger Mari Kindberg.

Ingeborg Brenton, projektledare för robotiseringen på Serviceförvaltningen, säger att detta bara är början och att medarbetarna har uppmanats att komma med fler idéer på liknande arbetsmoment som kan robotiseras.

– Det är klart det kan skapa stress med ny teknik. Därför är det viktigt att involvera alla, ha en tydlig strategi och informera dem om vad som händer. Vi är bara i början, den här roboten klarar mycket mer och det finns fler arbetsuppgifter den kan göra.

Serviceförvaltningen har satt upp tre kriterier för att en robotisering ska bli framgångsrik: den ska leda till kvalitativa förbättringar för medborgare och anställda, arbetsuppgiften ska vara lätt att automatisera och den ska ge bra effekt, till exempel minska kostnader, bidra till att personalen mår bättre eller frigöra tid till annat.

Maja Schmidt och Mari Kindberg känner sig involverade i utvecklingen av roboten på sin arbetsplats. De har dokumenterat hela sin arbetsprocess i minsta detalj, ner till varje tangenttryckning, för att programmerarna ska kunna programmera mjukvaruroboten att göra arbetsuppgifterna korrekt.

– Jag har svårt att se att roboten ska ta över allt. Den har ett jättestort minne och är bra på att repetera arbetsuppgifter den är programmerad för, men den gör inget annat. Den kan inte analysera, dra slutsatser eller rätta saker som har blivit fel, säger Maja Schmidt.  

Läs också: Maskinen handlägger - hon beslutar

Artiklar

Att ha en arbetsgivare som är flexibel och förstående gör det möjligt för trebarnspappan Ernesto Garzón att arbeta heltid. Foto: Rickard Kilström

Hämta, lämna, hinna, orka...

Tre av fyra tycker att det är stressigt att få ihop kraven på jobbet med att vara förälder. De flesta får ingen avlastning vid vab och för många som gått ner på deltid är det bara lönen som krympt, inte mängden arbete. Det visar Tidningen Visions undersökning.  igår kl 09:10

Nicole Areskoug har en arbetsgivare som är mycket positiv till att anställa småbarnsföräldrar. Här är hon och dottern på en pick-nick tillsammans med brukare och kolleger. Foto: André de Loisted

Nu funkar heltid för Nicole

Nicole Areskoug kan oftast anpassa sina arbetstider efter dotterns sovtider och bestämmer själv om hon ska jobba hemifrån eller vara på kontoret. Det är några av de saker som bolaget God assistans syd infört för att bli föräldravänliga.  igår kl 09:09

Under åren på hög­stadiet i hemstaden Kalmar började Lena Hallengren se orätt­visorna i samhället. Därför engagerade 
hon sig politiskt. Foto: Marc Femenia

Hon vill laga skyddsnäten

Socialminister Lena Hallengren (S) står inför stora utmaningar. I glappen mellan välfärdssystemen faller både unga som mår dåligt och psykiskt sjuka ner och bristen på resurser gör att anställda flyr socialtjänsten eller bränns ut.  igår kl 09:08

Foto: Privat.

Hur flyttar man en kyrka?

Fem frågor till Tommy Stridsman fastighets- och kyrkogårdschef i Kiruna pastorat.  igår kl 08:03

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb