×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

  • Kim Matulin har, trots handläggarroboten, mycket telefonkontakt och möten med de personer som söker försörjningsstöd. 
Foto: Jann Lipka

    Kim Matulin har, trots handläggarroboten, mycket telefonkontakt och möten med de personer som söker försörjningsstöd. Foto: Jann Lipka

Maskinen handlägger – hon beslutar

2019-06-03

Tidningen Vision nr 4 2019. Flera kommuner har infört robotar som hjälper till med ansökningar om försörjningsstöd. Socialsekreteraren Kim Matulin i Nacka, som jobbar med en, tycker den är ett bra redskap. Men hon är tveksam till att maskiner ska fatta beslut utan mänsklig inblandning.

Kim Matulin har jobbat som socialsekreterare i Nacka ungefär två år. Hon berättar att ”roboten Yasemin jobbat lika länge” och skrattar. Yasemin är till stor hjälp för Kim. 

– Jag slipper tråkig admin och kan arbeta mer effektivt, ta fler beslut.

Kim Matulin arbetar på etableringsenheten. Där handlägger de ansökningar om försörjningsstöd, det som i folkmun kallas socialbidrag. Kim sitter vid sitt skrivbord, öppnar sin laptop och går in i det program där roboten arbetar.

– Här har Yasemin lagt upp de ärenden som är färdiga för beslut. Jag kan se vilka som är mina kunder, det är programmerat. 

Det var alltså i december 2017 som Nacka, som näst första kommun i Sverige, införde roboten Yasemin som hjälper till med försörjningsstöd.

Kim känner till den första personen i listan av ärenden som roboten förberett. Kim tittar på beslutsförslaget. Hon ser att Yasemin vill betala ut mindre pengar än vanligt och klickar sig in på beslutsmotiveringen för att förstå varför.

– Kunden har fått skatteåterbäring. Roboten kan stämma av mot andra myndigheter som Skatteverket.

Yasemin är programmerad med ungefär 200 regler. Utifrån dem tolkar roboten ansökan och tar fram förslag på beslut, som en socialsekreterare kontrollerar. När det uppstår en situation som roboten inte kan hantera kör det fast. 

– Det kan vara att kunden skrivit något på fel ställe eller bifogat en handling som inte nämns i ansökan. Jag rättar till själv eller ringer upp kunden för att reda ut det.

Kim granskar beslutet en sista gång. Hennes namn ska stå på det, hon är juridiskt ansvarig.

I mars 2017 var Trelleborg första kommun att införa en robot som hjälper till med försörjningsstöd. Många kommuner är igång att utveckla något liknande. Det har medfört en debatt i media.

I artikeln ”Är Sverige redo att låta maskiner fatta besluten?” (DN, 2019-02-17) skriver forskarna i medie- och kommunikationsvetenskap Anne Kaun och Julia Velkova att de efterlyser ett offentligt samtal om vilka konsekvenser automatiserat beslutsfattande kan få. Artikeln publicerades efter att man upptäckt ett systemfel hos Arbetsförmedlingen som gjort att upp till 70 000 personer kan ha fått felaktiga beslut. 

– Frågan är vem som bär ansvar när en maskin fattat beslut. Det går snabbt med införandet, samtidigt har man kanske inte hunnit se över vad det innebär för medborgarna, säger Anne Kaun.

Artikeln tar upp Trelleborg där man i vissa fall låter roboten ta beslut själv. Enligt Eleonore Schlyter, enhetschef för Arbetsmarknadsförvaltningen, rör det sig om enkla ärenden som kan fattas utifrån tydliga riktlinjer. Mer komplicerade fall får en handläggare titta på. 

– Försörjningsstöd är en regelstyrd process som med fördel kan automatiseras. Och på en annan enhet träffar man enskilda och erbjuder arbetsmarknadsinsatser.

Ghita Flinckman är förändringsledare i Nacka kommun och var projektledare för Yasemin. Hon berättar att hon och hennes kolleger var inspirerade av Trelleborg när de utformade roboten. 

– Vi ville kunna ge Nackas invånare snabbare och bättre service. Vi hade mod och vilja att testa något som var nytt för oss.  

Ghita Flinckman är tydlig med att Yasemin inte är någon ”quick fix”.

– En robot är inte lösningen för alla processer. Den kräver tid och resurser och behöver förvaltas, det behöver man ta höjd för.

Enligt Ghita Flinckman är förhoppningen att roboten ska kunna fatta beslut själv längre fram.

– Vi lär oss hela tiden. Nu jobbar vi med att utveckla roboten för att få ännu bättre träffsäkerhet. Och Nackas jurister har tolkat lagen som att helt automatiserade beslut inte är möjligt. 

Eleonore Schlyter säger att juristerna i Trelleborg gjort en annan tolkning. De menar att vissa beslut kan tas av en robot. Kim Matulin tycker inte att maskiner ska göra jobbet själva.

– Roboten underlättar mitt jobb. Men man bör inte ta bort den mänskliga kontakten.

Varför inte?

– Det kan vara någon med funktionshinder, som inte kunnat göra allt rätt. En dator kan inte se de särskilda svårigheter som finns.  

Susanna Forssblad

Artiklar

Att ha en arbetsgivare som är flexibel och förstående gör det möjligt för trebarnspappan Ernesto Garzón att arbeta heltid. Foto: Rickard Kilström

Hämta, lämna, hinna, orka...

Tre av fyra tycker att det är stressigt att få ihop kraven på jobbet med att vara förälder. De flesta får ingen avlastning vid vab och för många som gått ner på deltid är det bara lönen som krympt, inte mängden arbete. Det visar Tidningen Visions undersökning.  för 6 dagar sedan

Nicole Areskoug har en arbetsgivare som är mycket positiv till att anställa småbarnsföräldrar. Här är hon och dottern på en pick-nick tillsammans med brukare och kolleger. Foto: André de Loisted

Nu funkar heltid för Nicole

Nicole Areskoug kan oftast anpassa sina arbetstider efter dotterns sovtider och bestämmer själv om hon ska jobba hemifrån eller vara på kontoret. Det är några av de saker som bolaget God assistans syd infört för att bli föräldravänliga.  för 6 dagar sedan

Under åren på hög­stadiet i hemstaden Kalmar började Lena Hallengren se orätt­visorna i samhället. Därför engagerade 
hon sig politiskt. Foto: Marc Femenia

Hon vill laga skyddsnäten

Socialminister Lena Hallengren (S) står inför stora utmaningar. I glappen mellan välfärdssystemen faller både unga som mår dåligt och psykiskt sjuka ner och bristen på resurser gör att anställda flyr socialtjänsten eller bränns ut.  för 6 dagar sedan

Foto: Privat.

Hur flyttar man en kyrka?

Fem frågor till Tommy Stridsman fastighets- och kyrkogårdschef i Kiruna pastorat.  för 6 dagar sedan

Till arkivet

Tipsa oss!

Vad vill du läsa om i Tidningen Vision? Kontakta oss på redaktionen.

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb