×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

  • Att binda samman nutid och dåtid. Så kan man beskriva kommunantikvarien Peter Anderssons jobb. Här är han framför den gamla sjömalmshyttan Åminne Bruk, ett populärt utflyktsmål för traktens skolungdom. Foto: Marlin Johansson

    Att binda samman nutid och dåtid. Så kan man beskriva kommunantikvarien Peter Anderssons jobb. Här är han framför den gamla sjömalmshyttan Åminne Bruk, ett populärt utflyktsmål för traktens skolungdom. Foto: Marlin Johansson

  • Kulturchefen Lars Alkner, kulturnämndens ordförande Eva Törn (M) och kommun­-
antik­varien Peter Andersson i Auditoriet i Gummifabriken. Foto: Marlin Johansson

    Kulturchefen Lars Alkner, kulturnämndens ordförande Eva Törn (M) och kommun­- antik­varien Peter Andersson i Auditoriet i Gummifabriken. Foto: Marlin Johansson

  • Projektet Kulturarvs-­noden, ett samarbete med länsmuseet, hembygdsrörelsen och skolan, ligger kulturchefen Lars Alkner varmt om hjärtat. Foto: Marlin Johansson

    Projektet Kulturarvs-­noden, ett samarbete med länsmuseet, hembygdsrörelsen och skolan, ligger kulturchefen Lars Alkner varmt om hjärtat. Foto: Marlin Johansson

Han väcker liv i historien

2019-06-03

Tidningen Vision nr 4 2019. Den gamla gummifabriken, möbeltraditionen och traktens historia. Småländska Värnamo har prisats för att man synliggör det lokala kulturarvet. Kommunens egen antikvarie Peter Andersson har en nyckelroll i det arbetet.

Gummifabriken. I en artikel om kulturarv och kulturmiljöer i Värnamo är det en naturlig startpunkt. Här i den resliga tegelbyggnaden invid järnvägen inleddes i början av förra seklet en produktion som snabbt gjorde fabriken till traktens största arbetsgivare.

Det var tillverkning av cykeldäck och cykelslang som banade väg för framgångarna. Genom åren har här också tillverkats galoscher, regnkappor, ishockeypuckar och tätningslister till industrin innan produktionen lades ner kring millennieskiftet.

– Som mest var här 900 anställda. Nästan alla Värnamobor har haft någon i familjen som har jobbat här. Det har alltid varit en central plats, berättar kommunantikvarien Peter Andersson när han visar runt i den förvandlade fabriken.

För ett år sedan slogs nämligen portarna upp på nytt. Den gamla fabriken hade byggts om till mötesplats för kultur, utbildning och näringsliv på nästan 20 000 kvadratmeter.

Här finns inte bara stadsbiblioteket i två våningar utan också tre biosalonger, en scen för musik och teater, utställningslokal och en restaurang. Lokalerna rymmer också Campus Värnamo som har högskole- och yrkeshögskoleutbildningar och Värnamo Näringsliv som arbetar för att utveckla företagandet i kommunen.

En bärande tanke i denna transformation har varit att knyta an till fabrikens historia. I det arbetet har kommunens egen historiska detektiv haft en avgörande roll.

Rummen har fått namn efter arbetare och disponenter, produkter och maskiner. Här finns också ett 80-tal skyltar som talar om vad de olika lokalerna användes till när det begav sig.

Tillsammans med tidigare anställda har Peter Andersson också snokat reda på bilder, vittnesmål och fakta och skapat en permanent utställning om livet i den gamla gummifabriken.

– Det har varit jätteintressant. Nu håller vi på att spela in filmer med intervjuer tillsammans med länsmuseet i Jönköping. Tanken är att människor som jobbade här med egna ord ska få berätta hur det var, säger Peter Andersson.

Under senare år har kommunen fått mycket uppmärksamhet för sitt sätt att bevara, utveckla och visa upp det lokala kulturarvet. Det var ingen slump att valet föll på Värnamo när Riksantikvarieämbetet skulle utse Årets kulturmiljökommun 2018.

Att fullmäktige har klubbat en plan för att lyfta kulturmiljöfrågorna och den ombyggda Gummifabriken var två saker som betonades. Liksom ambitionen att synliggöra den lokala möbeltraditionen – här föddes möbelformgivaren och arkitekten Bruno Mathsson och kommunen är i dag bas för flera kända möbelföretag.

– Vi låter möbeltraditionen genomsyra mycket av det vi gör. När vi invigde en ny skatepark placerade vi en liggstol av Bruno Mathsson i mitten. När kidsen tar en selfie blir det kanske i en klassisk Mathsson-stol. De har antagligen ingen aning om vem han var, men kanske lägger de stolen och namnet på minnet, säger kulturchefen Lars Alkner.

Sedan 2016 driver man också projektet Kulturarvs-noden i Gummifabriken tillsammans med länsmuseet, hembygdsrörelsen och skolan. Förhoppningen är att nå nya målgrupper och hittills har elever i grundskolan gjort filmer utifrån föremål och berättelser ur den lokala historien.

– Det blev mycket mord och hemskheter och knappast de berättelser som hembygdsföreningen hade tänkt sig. Men varje generation måste få ge sin version av historien, säger Lars Alkner.

Att en liten kommun som Värnamo har en heltidsanställd kommunantikvarie är ovanligt. Kulturchefen betonar vikten av den antikvariska sakkunskap som Peter Andersson besitter.

– Det har varit nyckeln för att kunna bedriva ett effektivt kulturarvsarbete. Peter är garant för ett bra samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningen och en länk till länsstyrelsen som
sitter på mycket pengar, säger Lars Alkner.

Själv stortrivs Peter Andersson, som delar sin tjänst mellan kulturförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen, med sitt jobb. Att få gräva i de historiska lagren är en spännande och ofta överraskande sysselsättning. Som när han förra året upptäckte en grav från bronsåldern som inte var registrerad.

Så hur lyder framgångsreceptet? Hur gör man egentligen när man levandegör den lokala historien, undrar kanske en och annan kultursekreterare och kulturnämndsordförande runt om i landet?

I Värnamo tänker man kulturarv i allt man gör, från översiktlig stadsplanering till detaljplaner och ny skatepark.

– Jag vill inte bara frysa och lägga en död hand över historien, då blir det ett museum. Konsten är att försöka levandegöra det förgångna och bjuda in besökarna så att de blir delaktiga i nya berättelser, säger Peter Andersson.

Artiklar

Illustration och foto: Jann Lipka

Nu kommer din nya robotkollega

Kommer robotarna att ta våra jobb? Får vi vara med och bestämma vad de ska göra? Frågorna är många när digitala kolleger ­börjar dyka upp på våra arbetsplatser. Vår undersökning visar att få är oroliga men många känner att de ­behöver mer utbildning.  2019-06-03

Kim Matulin har, trots handläggarroboten, mycket telefonkontakt och möten med de personer som söker försörjningsstöd. 
Foto: Jann Lipka

Maskinen handlägger – hon beslutar

Flera kommuner har infört robotar som hjälper till med ansökningar om försörjningsstöd. Socialsekreteraren Kim Matulin i Nacka, som jobbar med en, tycker den är ett bra redskap. Men hon är tveksam till att maskiner ska fatta beslut utan mänsklig inblandning.  2019-06-03

Foto:  Jann Lipka

Som en yxa i huvudet

Synrubbningar, illamående och glödgande ­huvudvärk. Att lämna jobbet i en hast och bädda ner sig i ett mörklagt sovrum tillhör vardagen för administratören Mari Lööv och över en miljon andra svenskar. Stress och bristande kunskap om migrän gör arbetslivet till en högriskfaktor.  2019-06-03

Foto: Brombergs

”I själva verket har vi gott om tid”

För att klara framtidens arbetsliv måste vi omvärdera tiden. Det är fullt möjligt menar Bodil Jönsson i sin nya bok Gott om tid. ”Det handlar om att ändra inställning till tiden. Att försöka se det som att tiden kommer till dig i stället för att den går.”  2019-06-03

Till arkivet

Fakta

Årets uppstickare 2019

  • Varje år premierar Vision en kommun som arbetar framsynt med kulturfrågor. I år utsågs Lunds till Årets kulturkommun, Värnamo utsågs till Årets uppstickare.
  • Gummifabriken, den nya mötesplatsen för kultur, akademi och näringsliv i Värnamo, nämns särskilt i motiveringen.
  • Konstinstallationen Rutan, en frizon för mänskliga rättigheter där man ska hjälpa varandra, lyfts också fram.
  • Liksom Vandalorum, museet för konst och design, som drivs av en stiftelse, men med kommunalt bidrag.

Galoscher och VM-puckar

  • Tillverkningen i Värnamo gummifabrik var tidigt inriktad på däck till vagnar, traktorer och senare även till cyklar. ”Allt man kan göra av gummi ska vi göra på Värnamo Gummifabrik”, löd mottot för Birger Svensson, fabrikens disponent på 40-talet. Genom åren tillverkades bland annat gummistövlar, galoscher, gummirockar, gummiparkett och lister. De officiella puckarna till VM i ishockey i Stockholm 1969 och 1970 kom härifrån.

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb