×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

  • Annelie Österman tar bort blommor från kistan efter begravningsceremonin. Hon låter några blommor ligga kvar när kistan åker in i ugnen. Foto: Lasse Nilsson

    Annelie Österman tar bort blommor från kistan efter begravningsceremonin. Hon låter några blommor ligga kvar när kistan åker in i ugnen. Foto: Lasse Nilsson

  • Lars Blixt rakar ut askan när kremeringen är klar. Foto: Lasse Nilsson

    Lars Blixt rakar ut askan när kremeringen är klar. Foto: Lasse Nilsson

  • Annelie Österman ägnar en stor del av sin arbetstid åt administration. Foto: Lasse Nilsson

    Annelie Österman ägnar en stor del av sin arbetstid åt administration. Foto: Lasse Nilsson

De tar vid ­efter döden

2019-02-27

Tidningen Vision nr 2 2019. De arbetar i det fördolda, med ett yrke som få känner till. Annelie Österman och Lars Blixt jobbar med att kremera döda, och med all administration runtomkring. En annan viktig uppgift är att stötta anhöriga.

Det är måndag morgon i Nyköpings församling. Annelie Österman och Lars Blixt sitter i köket i kremationsbyggnaden, som ligger på kyrkogården. De dricker en kopp kaffe, och intill bullfatet finns en Ipad där de kan följa den pågående kremationen. Förutom temperatur och mängd rökgas, visar den att det bara är några minuter kvar. 

– Nu får vi titta till ugnen, säger Lars.

Lars Blixt började på krematoriet för ett halvår sen. Tidigare var han tekniker inom industrin, men bytte jobb då han var på väg mot utmattningssyndrom.

– Här går det inte att stressa, saker måste ju bli rätt, säger han.

Annelie har arbetat inom församlingen i 13 år. Hon började som kyrkogårdsarbetare och fick då hjälpa till i krematoriet ibland. När det dök upp en ledig tjänst sökte hon den. Det var för nio år sen. Hon trivs fortfarande, men ibland får hon starka reaktioner när hon berättar om sitt yrke.   

– En del tycker att det är ett intressant arbete medan andra säger ”åh vad läskigt”, och ibland blir det bara tyst. Men det är inte alls läskigt, det är ett udda men viktigt jobb där man träffar mycket folk som musiker, präster, begravningsbyråer och anhöriga, säger hon.

Annelies och Lars jobb är att ta hand om kremationer. Cirka åtta av tio av de som avlider i Sverige kremeras. När någon dött kontaktar anhöriga eller någon annan en begravningsbyrå. Byrån gör en beställning till krematoriet.

En trappa ner ligger kremationsrummet. Lars går fram till den stålfärgade ugnen och tittar in genom ett litet fönster. Det är nästan klart. Man kan fortfarande se resterna av en skalle, men annars är det mest aska.

Lite längre bort finns ett kylrum med kistor. Utanför står en vit kista med blommor på, kvar efter begravningen.

Annelie drar kistan, som står på en vagn, till ugnen. Hon öppnar luckan och värme sprider sig i rummet. Nästa kremation ska påbörjas. Totalt har de fem till sju om dagen. Annelie berättar att man alltid måste vara noggrann, konsekvenserna kan bli stora om något går fel.

– Men en gång var det ett tekniskt fel, luckan gick inte ner. Lokalen rökfylldes snabbt och vi fick utrymma. Brandkåren fick gå in med rökdykare.

Intill ugnen finns ett rum där anhöriga kan ta ett sista avsked och titta på kremeringen bakom en brandsäker glasvägg. Det har blivit vanligare under senare år. Begravningsbyrån kan vara med, i annat fall får Annelie och Lars agera stöd åt de anhöriga.

– Men vi är tydliga med att det är de som får komma till oss. Ibland behövs inte så mycket ord, en hand på axeln kan räcka, säger Annelie.

Det är viktigt att visa empati och samtidigt vara professionell i sitt bemötande. När man befinner sig i den situation som de anhöriga gör vill man inte ha överraskningar. Det gäller då att vara tydlig i instruktionerna, menar Annelie och Lars.

Ofta vet de inte så mycket om den som dött. När anhöriga är där kan de dock få en indikation. Annelie tycker att det svåraste med jobbet är när det är ett barn som gått bort. 

– Då försöker jag gå in i min yrkesroll och inte tänka så mycket, men det är omöjligt att inte bli berörd. 

De är fyra anställda. Lars, som är krematoriemästare med visst chefsansvar, jobbar hela tiden inne i krematoriet. Annelie och de två andra har roterande schema. En vecka i krematoriet, och två veckor utomhus där de sköter kyrkogården. De som är inne hjälper också till som vaktmästare vid begravningar.

I ett annat rum mals askan i något som ser ut som en stor mortel. Det finns också en låda med metaller, till exempel gamla höftkulor. De återvinns och pengarna går till Allmänna arvsfonden. Intill finns en bänk med de färdiga urnorna, märkta med namn och personnummer.

– Allt måste bli rätt. Vi har också lerbrickor med kremationsnummer som följer med under hela processen, från kista till urna, säger Lars.

Kremation och jordbegravning är de enda tillåtna metoderna i Sverige för att ta hand om döda personer. Inom en månad efter ett dödsfall, men så snabbt som möjligt, måste stoftet av personen tas om hand. Av dem som kremeras i Nyköping begravs många också där. I annat fall kan anhöriga hämta ut urnan.

– Men då måste vi se till att tillstånd att sprida askan finns, eller att gravsättning är bokad. Att förvara aska hemma är olagligt, säger Lars. 

I väntan på att kremationen ska bli klar går de till kontoret på övervåningen. Här tar de emot beställningar från begravningsbyrån. De lägger också tidsscheman. Ibland kan det bli ett pusslande, i och med att kremation måste ske inom en månad efter dödsfallet.

– Det är mycket administrativt arbete, jag sitter här flera timmar om dagen, säger Annelie.

Ett program på datorn ger översikt över olika miljöaspekter, till exempel koldioxidhalt. På så sätt kan de se till
att de håller sig till olika riktvärden. Det är viktigt att ha koll, en gång per år är det miljötillsyn. Snart ska krematoriet också bli miljöcertifierat. Det blir de
när de börjat med fossilfritt bränsle. Något som de själva valt, det är inget lagkrav.

Annelie reflekterar över sitt arbete.

– Vårt jobb handlar om att utföra folks sista vilja, det är meningsfullt.

Susanna Forssblad

Artiklar

Illustration och foto: Jann Lipka

Nu kommer din nya robotkollega

Kommer robotarna att ta våra jobb? Får vi vara med och bestämma vad de ska göra? Frågorna är många när digitala kolleger ­börjar dyka upp på våra arbetsplatser. Vår undersökning visar att få är oroliga men många känner att de ­behöver mer utbildning.  2019-06-03

Kim Matulin har, trots handläggarroboten, mycket telefonkontakt och möten med de personer som söker försörjningsstöd. 
Foto: Jann Lipka

Maskinen handlägger – hon beslutar

Flera kommuner har infört robotar som hjälper till med ansökningar om försörjningsstöd. Socialsekreteraren Kim Matulin i Nacka, som jobbar med en, tycker den är ett bra redskap. Men hon är tveksam till att maskiner ska fatta beslut utan mänsklig inblandning.  2019-06-03

Foto:  Jann Lipka

Som en yxa i huvudet

Synrubbningar, illamående och glödgande ­huvudvärk. Att lämna jobbet i en hast och bädda ner sig i ett mörklagt sovrum tillhör vardagen för administratören Mari Lööv och över en miljon andra svenskar. Stress och bristande kunskap om migrän gör arbetslivet till en högriskfaktor.  2019-06-03

Foto: Brombergs

”I själva verket har vi gott om tid”

För att klara framtidens arbetsliv måste vi omvärdera tiden. Det är fullt möjligt menar Bodil Jönsson i sin nya bok Gott om tid. ”Det handlar om att ändra inställning till tiden. Att försöka se det som att tiden kommer till dig i stället för att den går.”  2019-06-03

Till arkivet

Arbete i krematorium

  • Det finns 58 krematorier i Sverige, med cirka 2–6 anställda i varje. 
  • Krematorierna är ojämnt fördelade över landet, med färre i norra Sverige. Sett till befolkning är fördelningen bra.
  • Det finns inget krav på eftergymnasial utbildning, men Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund har egna utbildningar.
  • Viktiga frågor är arbetsmiljön, särskilt säkerheten kring ugnarna.

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb